Både Ålands hälso- och sjukvård och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt upplever att samarbetet kring vårens läkarbesök på Åland var lyckat. Nu väntar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt på att staten ska ersätta kostnaderna för insatsen.
Ålands hälso- och sjukvård har sedan början av juni åter tagit in specialistläkare från Sverige som komplement till den ordinarie personalstyrkan. Det säger Olli-Pekka Lehtonen, chefläkare vid Ålands hälso- och sjukvård.
Den åländska hälso- och sjukvården är beroende av att kunna hyra in läkare, eller konsulter som Lehtonen kallar dem.
I april införde Finlands regering strikta restriktioner i gränstrafiken för att bromsa coronavirusepidemin, vilket gjorde det svårt för svenska läkare att åka till Åland för korta perioder. Bestämmelserna innebar att vårdpersonal som kom till Finland från utlandet måste sitta i karantän i två veckor innan de kunde börja jobba.

Upprätthåll vården, minimera smittrisken

Karantänkravet för vårdpersonal från utlandet upphävdes redan i maj. Lehtonen säger att Ålands hälso- och sjukvård beaktar epidemiläget i Sverige när man anlitar svenska läkare.
— Vi överväger mycket noggrant från fall till fall, och det är chefläkaren som avgör om det behövs karantän eller andra åtgärder. Det varierar lite varifrån läkarna kommer och vad de ska arbeta med.
— Det gäller att balansera mellan att kunna upprätthålla vården på Åland och att minimera smittrisken.
Sverige har över 54 000 bekräftade fall av sjukdomen covid-19 medan Finland har drygt 7 000 smittfall. Fram till onsdagen hade 19 smittfall konstaterats på Åland, enligt Ålands hälso- och sjukvård.

Ministeriet: Arbetsgivaren bestämmer

Medicinalrådet Timo Keistinen vid Social- och hälsovårdsministeriet bekräftar att det inte längre finns några restriktioner som skulle hindra Ålands hälso- och sjukvård från att anställa läkare från Sverige.
— I dagens läge kan Ålands hälso- och sjukvård anställa vårdpersonal utan karantän. Arbetsgivaren måste ta ställning till om läkaren kan börja jobba genast eller först efter en viss tid, säger Keistinen.
Keistinen påpekar att en stor del av den svenska vårdpersonalen på Åland kommer från Stockholmsregionen, där antalet fall av covid-19 varit stort.

Kravet på svenskspråkiga läkare uppfylldes

När restriktionerna för vårdpersonal från utlandet trädde i kraft i våras blev lösningen för Ålands del att ersätta de svenska läkare som vanligtvis arbetar periodvis på Åland med läkare från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Ett tiotal läkare från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt gjorde inhopp på Åland under perioden april-juni. Behovet var störst inom anestesiologin, men också gynekologer och ögonläkare från Egentliga Finland besökte Åland.
—  Vi har varit mycket nöjda med samarbetet med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt under våren, säger Olli-Pekka Lehtonen.
Ålands hälso- och sjukvård krävde att alla läkare som kommer till Åland kan svenska, och enligt Lehtonen uppfylldes kravet.
— Mestadels var läkarna sådana som också i vanliga fall har svenskan i vardagligt bruk. Det fanns också sådana läkare som kunde svenska men som kanske inte använt språket särskilt mycket. Alla hade viljan att betjäna på svenska.

Behovet på Åland mindre än väntat

Mikko Pietilä, chefsöverläkare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, säger att alla läkare som åkte till Åland var frivilliga och kunde svenska. Också han upplever att vårens insats på Åland gick bra.
Pietilä säger att behovet av läkare på Åland visade sig vara mindre än förväntat.
–Vi hade beredskap att också skicka i väg en neurolog och en barnläkare men de behövdes inte.
Enligt Pietilä påverkade läkarbesöken på Åland inte verksamheten i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
— Vi skulle ha kunnat få problem med anestesiologin om coronavirusepidemin hade utvecklats värre än vad den gjorde under våren.

Regeringen föreslår stöd till sjukvårdsdistrikten

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har ännu inte räknat ut hur mycket insatsen på Åland kostade. Pietilä uppskattar att det rör sig om några tiotals tusen euro. Sjukvårdsdistriktet utgår från att staten ersätter kostnaderna.
— Det har staten lovat och vi håller fast vid det, säger Pietilä.
I sin fjärde tilläggsbudgetproposition för 2020 föreslår regeringen att sammanlagt 200 miljoner euro reserveras för statsunderstöd till sjukvårdsdistrikten som kompensation för kostnader och eventuella underskott till följd av coronavirusepidemin.