Åklagaren målade upp en väldigt sorglig bild av fallet Aarnio: "En dyster bild om vad som skett inom polisen"
De åtalade polischeferna gjorde sitt bästa för att undvika kamerorna när slutpläderingarna i polisrättegången inleddes. Foto: Henri Forss/SPT
Slutet hägrar i den stora polisrättegången där flera höga polischefer står åtalade för tjänstebrott. På tisdagen inleddes slutpläderingarna i fallet i Helsingfors tingsrätt med åklagarens version av händelseförloppet.
– Hur kan den här verksamheten ha fortsatt i flera år utan att någon ingripit? Som helhet ger det en dyster bild om vad som skett inom polisen och är en fläck på polisens rykte, säger häradsåklagare Harri Tiesmaa.
De åtalade är misstänkta för att ha slarvat med övervakningen av Helsingfors narkotikapolis användning av informatörer under tiden då Jari Aarnio var chef för enheten. Aarnio raderade informatörsregistret 2008 varefter narkotikapolisen inte hade en enda registrerad informatör.
Enligt åklagaren möjliggjorde detta bland annat Aarnios egna skumraskaffärer. Aarnio dömdes till tio års fängelse för flera grova narkotikabrott i tingsrätten 2016.
Åklagaren: Alla visste
Tiesmaa passade också på att ge en känga till polisledningen, som enligt honom inte har medverkat till utredningen av problemen.
– Det har varit väldigt svårt att få de åtalade att prata om de här sakerna. Kanske till och med svårare än väntat. Flera av de åtalade har bland annat haft problem att minnas saker som de pratat om i förundersökningen, säger han.
Enligt åklagaren är det uppenbart att Aarnios överordnade ända upp till polisöverdirektören, polisen högsta chef, visste om Helsingfors narkotikapolis ovilja att följa reglerna som gäller informatörer.
– Det finns inga tecken på konkreta ingripanden mot Aarnios enhet. De här sakerna har återigen kommit fram via massmedia, inte genom polisens egna åtgärder, säger Tiesmaa.
Häradsåklagare Harri Tiesmaa hävdar att landets högsta polisledning visste om att Jari Aarnio inte följde reglerna. Foto: Henri Forss/SPT
Orsaken att Aarnios chefer lät bli att ingripa i hans verksamhet var att Aarnios enhet gjorde fina resultat år efter år. En central beståndsdel i narkotikapolisens effektivitet var användningen av informatörer.
– Narkotikaenheten hade bra informatörer. En del av dem var personer med tung kriminell bakgrund. De utnyttjades inom brottsutredningen i tiotals år.
Narkotikaenheten fick också bra publicitet i pressen.
– Enheten var ändå väldigt svartsjuk om sina informatörer och ville inte dela med sig av dem.
Enligt åklagaren spred sig informationen om narkotikaenhetens förehavanden först på fältet mellan utredarna. Därifrån sipprade informationen vidare till cheferna under diskussioner, seminarier och diverse möten. Så småningom visste alla om problemen med narkotikapolisens användning av informatörer, men ingen ingrep.
Åklagaren kräver att de åtalade döms till fyra månaders fängelse eller höga böter.
Mordprocess nästa
Polisrättegången är den fjärde rättegången som berör Jari Aarnios förehavanden som chef för Helsingfors narkotikapolis. Aarnio själv deltog inte i tisdagens session.
Aarnio utreddes för tjänstebrott för första gången redan 2007, men den gången friades han. Då handlade det om att Centralkriminalpolisen misstänkte att narkotikapolisen skyddade sina informatörer och såg mellan fingrar på deras brottslighet.
År 2015 dömdes Aarnio i tingsrätten för tagande av muta i den så kallade Trevoc-härvan till ett år och åtta månaders fängelse. Hovrätten höjde straffet till tre år.
Åtalet som gäller flera grova narkotikabrott har behandlats klart i hovrätten och beslut i fallet väntas före sommaren.
Dessutom är Aarnio misstänkt för delaktighet i mordet av svenska Volkan Ünsal i Helsingfors 2003. Ünsal var en av Arlandarånarna i Stockholm 2002.
Polisrättegången inleddes i höstas i fjol. Slutpläderingarna pågår under de följande två veckorna. Tidpunkten för domen är tills vidare okänd.
De misstänkta
Polisdirektör Mikko Paatero (numera pensionerad): Paatero hävdar i sitt försvar att hans jobb var administrativt och att han inte hade något med den operativa verksamheten att göra.
Polisstyrelsens chef för brottsbekämpningsenheten Robin Lardot (numera chef för Centralkriminalpolisen): Lardots försvar påminner om Paateros, han förnekar vetskap om problemen inom Helsingfors narkotikapolis.
Helsingfors polischef Jukka Riikonen (numera pensionerad): Riikonen anser att ansvaret för övervakningen av användningen av informatörer låg hos biträdande polischefen Aapio.
Helsingfors biträdande polischef Lasse Aapio (numera Helsingfors polischef): Aapio anser att Riikonen var ensam chef för Helsingfors polisinrättning och ifrågasatte hans ledarstil.
Helsingfors narkotikapolischef Jari Aarnio (dömd i tingsrätten för bland annat flera grova narkotikabrott): Aarnio hävdar att narkotikapolisen inte begick några fel när man raderade informatörsregistret, enligt honom skedde det på informatörernas begäran.
Förutom ovannämnda chefer är ytterligare tre personer åtalade i härvan.
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.