Samtliga är kring 30 år och brotten ska ha begåtts i Vasa och Esbo under sommaren i fjol.

Enligt åklagaren har männen gått igenom åtminstone 70 konton i jakt på sammanlagt 2 miljarder euro. Förutom Nordea finns 16 andra målsägande, däribland en it-miljonär.

Männen ska ha hunnit kapa fyra konton och länsa ett av dem på närmare 700 000 euro innan en av dem greps av polisen misstänkt för penningtvätt den 5 juli i fjol, mindre än två månader efter de första penningöverföringarna.

Männen står nu åtalade för bland annat grovt betalningsmedelsbedrägeri, grovt dataintrång, dataskyddsbrott och identitetsstöld. Penningtvätten kommer att behandlas separat av Mellersta Finlands tingsrätt.

Den ena anställda åtalas för 11 brott, den andra för 2 brott medan konsulten åtalas för 5 brott.

De åtalade har erkänt delar av åtalen, däribland dataintrånget. De bestrider att det skulle ha varit grovt, med hänvisning till att det var så enkelt att genomföra.

Den huvudmisstänkta har erkänt ett fall av grovt betalningsmedelsbedrägeri.

Gick igenom tilltänkta offers skatteuppgifter

Enligt åklagaren ska brotten ha föregåtts av noggrann planering delvis via krypterade nätverk. Den 19 maj tar händelserna fart på allvar då männen börjar få tillgång till olika konton.

Det här lyckas tack vare systematiska dataintrång och vilseledande manövrar. Bland annat använder de sig av en så kallad keylogger, det vill säga en insticksmodul med vilken de kommer åt andra bankanställdas lösenord och kunders konton.

Männen ska också ha gått igenom tilltänkta offers skatteuppgifter för att forma sig en bild av deras förmögenhet.

Pengarna flyttas mellan olika konton och en del förvandlas till mikrovalutan Bitcoin.

Förfarandet kan låta kort och rakt men förundersökningsmaterialet är en diger lunta på 1 500 sidor. Under rättegångens första dag kallas fallet både exceptionellt och jämförs med ett 10 000-bitars pussel.

Samtidigt anses händelseförloppet vara väl dokumenterat, då delar av de åtalades kommunikation finns dokumenterad och en av dem fotograferat och spelat in videomaterial som anknyter till fallet med sin mobiltelefon.

Specialåklagare Harri Ala-Lahti beskriver fallet som exceptionellt ur finländskt perspektiv.

— Målet var att komma över 2 miljarder euro genom att kapa och länsa bankkonton. De hann tömma ett konto. Hade de hunnit tömma de tre övriga hade de fått tag i över 200 miljoner euro enbart där, säger Ala-Lahti.

Åklagaren yrkar på 3 år och 6 månaders fängelse för den ena anställda, 2 års fängelse för den andra och över 3 års fängelse för konsulten.

Nordeas krav på sekretess godkändes inte

Nordeas representant anser att brotten var direkt riktade mot banken då all planering, en stor del av utförandet och datasystemen som utnyttjades har en koppling till banken.

Av de närmare bestämt 673 837 euro som stals från ett konto lyckades man stoppa merparten av transaktionerna och returnera pengarna till kunden.

Den återstående delen på drygt 270 000 euro har Nordea ersatt, pengar som banken nu kräver att de åtalade betalar tillbaka.

Nordea och en del av offren hade begärt att stora delar av förundersökningsmaterialet och rättegångsprocessen sekretessbeläggs, med hänvisning till att det framkommer eller kan framkomma detaljer om bankens interna säkerhetssystem och affärshemligheter inklusive kunduppgifter.

Rätten gick inte med på Nordeas krav.

Samtidigt medgav rätten att behandlingen av fallet är komplicerad då linjen mellan vilka uppgifter som kan anses offentliga och vilka som borde sekretessbeläggas är svår att dra. En del av det skriftliga materialet kommer att behandlas bakom stängda dörrar.

Rättegången fortsätter till och med torsdag, eventuellt också på fredag. De åtalade hörs på onsdag. De har begärt att få försvara sig offentligt.