Mikael Heinrichs 23.01.2024 19:12

Under tisdagen handlade det om de sista vittnesmålen som tingsrätten fick ta del av. Sist ut var de tre vittnen som den huvudåtalade miljardären Pavel Melnikovs försvarare hade kallat.

Under dagen hördes Airiston Helmis tidigare bokförare som i ett senare skede också fungerade som bolagets prokurist (person med namnteckningsrätt) och suppleant i Airiston Helmis styrelse.

Särskilt mycket nytt tillförde vittnesmålet ändå inte behandlingen, eftersom hon för det mesta hänvisade till att hon inte minns detaljerna från 10–15 år tillbaka.

Åklagarens narrativ var ändå helt klart att bokföraren i själva verket känt till mera än vad hon ger skenet av om Airiston Helmis affärer och om den påstådda kulissverksamhet man sysslat med under turismtäckmanteln.

Obekväm i vittnesrollen

Bokföraren berättade att hon kommit i kontakt med Airiston Helmi via sin dåvarande arbetsgivare på en bokföringsbyrå år 2008, och senare arbetat med Airiston Helmis bokföring som bisyssla vid sidan om sitt senare jobb som ekonomichef på ett turismföretag som inte är part i målet.

Hon redogjorde för arrangemangen då Airiston Helmi grundade sitt dotterbolag Suomen Saaristomatkailu Oy för att skilja åt uthyrningsverksamheten från moderbolaget.

Att hon kände sig obekväm i rollen som vittne gick det inte att ta miste på och flera svar inleddes med motfrågor.

Bokföraren berättade att hon träffat Melnikov ”några gånger”, första gången under tiden då hon fick Airiston Helmi som sin kund medan hon arbetade på bokföringsbyrån 2008.

– En gång visade han upp Airiston Helmis byggnad i Airisto på fastlandet och några byggnader på öar. Jag vet inte varför han visade upp dem och jag var inte desto mer intresserad.

Hon sade att hon inte diskuterat vare sig bokföring, bokslut eller beskattningsrelaterade frågor med Melnikov.

Bokföraren nekade att hon skulle tala ryska och konstaterar att kommunikationen med Melnikov alltid gick på engelska via en mellanhand som tolkade.

Assistenter skötte löpande ärenden

All kontakt gällande bokföring, löneutbetalningar och skatteärenden som gällde Airiston Helmi begränsades till de personer som under olika tidpunkter fungerat i olika assistentroller för Melnikov.

Lönerna betalades alltid till bankkonton, aldrig i kontanter.

Airiston Helmis tidigare bokförare

– De hämtade arbetsavtalen till mig, eller lämnade dem i postboxen, och jag betalade ut lön enligt avtalen. Lönen betalades alltid till bankkonton, aldrig i kontanter.

På en fråga om hur Airiston Helmis verksamhet finansierades, eftersom bolaget flera gånger anhöll om momsåterbäring på grund av negativa resultat, konstaterade hon att det var antingen Melnikov personligen eller andra bolag som lånade pengar till Airiston Helmi.

Trots att Airiston Helmi i ett senare skede gav bokföraren fullmakt att sköta bolagets skatte- och patentärenden i Finland, hade hon svårt att erinra sig detaljer kring hur bolagets styrelse fungerade.

– Airiston Helmi sysslade med fastighetsköp, byggde fastigheter och hyrde ut dem. Allt verkade helt normalt ur bokföringssynvinkel.

På frågan om Airiston Helmis lönsamhet konstaterade hon att den inte var bra, men att hon också hade andra kunder som hade svag lönsamhet i sin verksamhet.

Inget konstigt med momsåterbäringen

Tabellerna över påstådda svarta utbetalningar till olika antagna anställda kände bokföraren inte till.

Två skatteinspektioner skedde under tiden som bokföraren arbetade för Airiston Helmi. De handlade om momsåterbäringar som bolaget ansökt om.

– Vi följde alltid de beslut som gavs efter skatteinspektionerna.

Att ansöka om momsåterbäring var enligt bokföraren allmän praxis för alla kunder.

Ur olika e-postmeddelanden som presenterades kunde man få en uppfattning om att bolaget sällan haft verkliga turister och att en stor del av de så kallade turisterna varit påhittade. Dessutom ska en webbsida ha konstruerats som i praktiken varit fiktiv, endast för att påvisa att bolagen de facto idkar turismverksamhet.

Bokföraren sade att hon inte hade någon orsak att anta att turismverksamheten inte skulle ha varit verklig.

På Melnikovs försvarsadvokat Kai Kotirantas fråga om hur hela uppståndelsen påverkat bokföraren, svarade hon att det påverkat både henne och hela familjen.

– Därför känns det väldigt ångestfyllt att vara här och vittna i dag.

”Melnikov beslöt vem som skulle bli vd”

Fastighetsförmedlaren i Pargas, som förmedlat sex av objekten och gjort upp köpebrev för sammanlagt elva objekt som Melnikov eller Airiston Helmi köpte i Pargas och skärgården, berättade under eftermiddagen detaljerat om affärerna och köpesummorna.

– Jag träffade Melnikov första gången i oktober 2007 i Airistohamnen då han ville bekanta sig med några av de objekt vi hade till salu. Ett var Säckilot, som förmedlingsfirman jag arbetade vid hade haft på sina listor i sex års tid.

Fastighetsförmedlaren vittnade om att hon agerade chaufför då Melnikov och hans assistent besökte en advokatbyrå i Åbo för att ge dem i uppdrag att grunda Airiston Helmi. Hon berättade också att det uttryckligen var Melnikov som beslöt vem som skulle utnämnas till Airiston Helmis vd.

Förmedlaren vittnade om att Melnikov köpte fastigheter och öar som fanns till allmän försäljning hos förmedlarna, men att också potentiella säljare hörde av sig direkt till Airiston Helmi.

– De flesta objekten köptes till begärt pris, det var egentligen bara Tingskär norr om Iniö och Nevamo nära Säckilot där försäljaren hade velat få ett högre pris, sade förmedlaren då hon redogjorde för fastighetsaffärerna där på över tre miljoner euro som hon medverkat i på ett eller annat sätt.

Fastighetsförmedlaren gjorde år 2014 en värdering av öarna som hon varit med om att förmedla eller ordna köpebrev för.

– På det stora hela kom jag fram till att man säkert skulle kunna täcka inköps- och byggnadskostnaderna för alla andra objekt utom Säckilot. Där fanns för många byggnader och den skulle varit oerhört svårsåld, sade hon.

Melnikov hade säkert köpt flera öar om det funnits lämpliga objekt som han gillade på marknaden.

Fastighetsförmedlaren i Pargas

Hon berättade att hon under åren 2008–2018 träffade Melnikov i snitt en eller två gånger per år. Han besökte förmedlaren utan att avtala om besöken på förhand och frågade ofta om det fanns några fler intressanta öar till salu.

– Han hade säkert köpt flera öar om det funnits lämpliga objekt som han gillade på marknaden.

Lyckospark för turismbolaget

Kopplingen till det lokala turismföretaget kom via bokföraren som senare anställdes som ekonomichef av turismbolaget.

Turismföretagets styrelseordförande vittnade om deras kontakter till Melnikov och Airiston Helmi.

– Samarbetet med Airiston Helmi och Suomen Saaristomatkailu inleddes våren 2013, då vi sökte ny ekonomichef. Vi rekryterade kvinnan som senare visade sig ha Airiston Helmi som sin bokföringskund. Hon frågade om det var okej att hon skötte det jobbet som bisyssla, vilket vi inte hade något emot, sade styrelseordföranden.

Småningom tipsade bokföraren om att hennes kunder hade objekt som de ville hyra ut och det visade sig vara en lyckospark för turismföretaget, som hela tiden aktivt sökte nya objekt för sina kunder.

– Vi hade många liknande samarbetsavtal och de här objekten var i bra skick och helt nya. Vi marknadsförde objekten via våra webbsidor och försäljningsteamet, som mest hade vi upp till tio av deras objekt på vår webbplats som vi marknadsförde.

Styrelseordföranden berättade att förhandlingarna alltid fördes med en av de åtalade, en av Melnikovs ”smart guys”. Melnikov har styrelseordföranden aldrig träffat personligen.

– Det var inget som avvek från det sedvanliga. Vi hade ett gemensamt bokningssytem där vi såg om objekten var lediga, och om de var det kunde vår försäljningsavdelning erbjuda dem till våra kunder.

Innan slutpläderingarna nästa tisdag och onsdag återstår endast en schemalagd rättegångsdag, då man ska gå igenom skriftliga bevis.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln