Jean Lindén 06.12.2023 04:00

I måndags startade rättegången i Airiston Helmi-härvan i tingsrätten i Åbo. Men den huvudåtalade, den ryske miljonären Pavel Melnikov, var inte på plats.

Rättegången kunde fortsätta först efter att åklagarsidan gått med på att släppa kravet på att Melnikov häktas om han dyker upp eller till exempel är med via videolänk från något annat europeiskt land.

Dan Frände, professor emeritus i straff- och processrätt vid Helsingfors universitet, säger att det här är en av flera speciella saker med rättegången.

– Det har funnits många mål där låt säga två av fem åtalade inte är närvarande. Då kan de som är på plats säga ”om de två andra inte är här kommer ni att tycka att vi är skyldiga, men om de skulle höras skulle ni inse att de ljuger”. Det har varit mycket bråk om sådant, säger Frände.

– Men det speciella här är att det är huvudmannen som är frånvarande. Det är väldigt ovanligt att man inte skulle få tag på den absoluta gärningsmannen men kör på mot ”småförbrytare”.

Ska höras, men måste inte

Enligt Yles rapport från den andra rättegångsdagen på tisdagen meddelade Melnikovs försvarsadvokat Kai Kotiranta då att Melnikov kommer att infinna sig i rätten den 8 januari.

Samtidigt, konstaterar Dan Frände, så kan Melnikov nog delta i rättegången bara via sitt juridiska ombud om han ändå väljer att inte höras. Den möjligheten infördes för några år sedan.

– Förr var det omöjligt, och även i dag finns brasklappen att om brottet man åtalas för kan ge 6 års fängelse eller mer så kan man inte delta via sitt ombud. Det gäller till exempel grova knarkbrott.

– Men för brotten i det här fallet kan man få max fyra års fängelse, så här finns möjligheten att delta via ombud, förklarar Frände.

Det är väldigt ovanligt att man inte skulle få tag på den absoluta gärningsmannen men kör på mot ”småförbrytare”.

Också det här är rätt exceptionellt, konstaterar han.

– Jag har inte tidigare varit med om att den nya regeln ställs på sin spets så här. Det gäller allvarliga brott, men ändå kan man delta via sitt ombud.

På tal om strafflängden kommer vi osökt in på åklagarsidans krav att straffen skärps med motiveringen att brotten gjorts av en organiserad kriminell sammanslutning.

Frände konstaterar att Högsta domstolen behandlat flera fall där gäng exempelvis kommit till Finland för att stjäla båtar, och fall med knarkgäng där medlemmarna haft klart fördelade uppgifter.

Även här är Airiston Helmi-fallet avvikande.

– Här har vi en rik man som säger att ”nu ska vi göra på det här sättet”. Betyder det att de andra som är med blir del i en kriminell organisation? Tidigare har det rört sig om fall där man intuitivt sett att det handlat om gäng där medlemmarna slagit sig samman för att begå brott.

Det blir en intressant juridisk fråga att se om Airiston Helmi-fallets konstellation, med en chef som har alla resurser och säger hur man ska göra, också bedöms vara en sådan organisation.

Om rätten bedömer att så inte är fallet är Frände säker på att åklagarsidan tar ärendet vidare till följande rättsinstans.

Vittnen man inte fått tag på

Frände pekar också på andra intressanta juridiska dimensioner i fallet, till exempel det faktum att man inte lyckats få tag i en del av de utpekade vittnena.

– Om det är försvarets vittnen så finns det rätt nya regler som säger att man kan bortse från de bevisen om man gjort allt man kunnat för att nå vittnena ifall rättegången annars skulle fördröjas, säger Frände.

Och när rättegången körde i gång i måndags konstaterades att de åtalade som var närvarande ville att rättegången skulle genomföras så att hela processen får ett avslut.

Melnikovs ombud Kotiranta önskade också ett avslut, men uttryckte samtidigt oro för att rättssäkerheten kan äventyras av att flera personer var frånvarande. När hans klient fick löftet om att inte häktas om han dyker upp kunde rättegången ändå starta.

Skicklig försvarare

Dan Frände vill inte uttala sig om själva skuldfrågan eller hur mycket åklagarna har på fötterna när det gäller de ekonomiska brotten som de åtalade påstås ha utfört.

– Men nog verkar det vara rätt klart att det har betalats ut svarta löner och använts pengar som inte förts in i bokföringen. Någon måste ju ställas till svars för det. Om det inte är någon av de åtalade så är det någon annan, säger Frände.

Han tillägger att Melnikovs ombud, Kai Kotiranta, anses vara en skicklig försvarsadvokat och har doktorerat på brott mot insiderregler.

Jean Lindén
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln