ÅIFK:s verksamhet sparar samhället 4,7 miljoner euro – fyra Åboföreningar med i UEFA-projekt
Fotbollsföreningen Åbo IFK är en av 40 fotbollsklubbar i Finland som är med i ett europeiskt projekt som ska mäta fotbollens inverkan på samhället.
År 2019 lanserade Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) mätningsmodellen SROI, ett verktyg för att mäta den sociala avkastningen på investerat kapital i fotboll.
Finland var ett av de första länderna att vara med. Så småningom är det meningen att alla UEFA-länder ska inkluderas.
Under pilotåret medverkade flera stora finska klubbar, och följande år introducerades modellen på lokalnivå.
Förutom ÅIFK är tre andra Åboföreningar med: FC Inter, TPS och Knatteligan.
Modellen är begränsad till spelare och andra aktiva inom föreningen, inte till exempel de som ser på matcher. Totalt 136 000 registrerade spelare har beaktats i Finland.
Enligt modellens uträkningar är den årliga samhälleliga avkastningen av fotbollen i hela landet 1,25 miljarder euro.
Den totala avkastningen för de fyra Åboföreningarnas verksamhet är 30 miljoner euro. ÅIFK:s andel är 4,7 miljoner.
Bland annat Världshälsoorganisationen WHO har varit med att utveckla modellen.
ÅIFK:s inverkan på samhället i siffror
Åbo IFK har 492 medlemmar och 125 volontärer.
Föreningens totala samhälleliga avkastning är 4,7 miljoner € per år.
Siffran är fördelad som följande:
Besparingar inom hälso- och sjukvården: 1,22 miljoner €
- Till exempel förhindrande av minst 25 fall av hjärt- och kärlsjukdomar, minst 40 fall av typ 2-diabetes och minst 30 fall av psykisk ohälsa.
Besparingar i sociala kostnader och förmåner: 0,769 miljoner €
- Till exempel volontärarbete, utbildningsresultat, förebyggande av isolering bland barn och unga, samt minskande av brott.
Direkt ekonomisk påverkan: 2,7 miljoner €
- Till exempel 105 skapade arbetsplatser kopplade till fotbollsverksamheten, hobbyavgifter och inkomster relaterade till faciliteter.
Siffrorna grundar sig på data från 2019, eftersom 2020 var ett undantagsår i och med corona.
Källa: ÅIFK
Enligt Lena Hindström-Pesu, verksamhetsledare för ÅIFK, tjänar modellen som ett viktigt instrument i att kunna påverka fotboll på både nationell och lokal nivå.
– I grunden ligger en långt gående vilja att konkret kunna räkna ut vad fotbollen ger tillbaka till samhället. Med resultatet har man möjlighet att påverka stadens beslutsfattare, till exempel gällande byggandet av nya fotbollsplaner, säger Hindström-Pesu.
Ett konkret mätinstrument
SROI-modellen bygger på flera olika variabler och en massa data om föreningarnas verksamhet, och är anpassad till nationen. I Finland har till exempel data från Statistikcentralen, Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott KIHU och Institutet för hälsa och välfärd THL räknats in.
Avkastningen är fördelad på tre kategorier: Besparingar inom hälso- och sjukvården, sociala förmåner och direkt ekonomisk effekt.
Inom kategorin för hälsa beaktas sådant som att unga, aktiva föreningsmedlemmar rör på sig mer i och med regelbundna träningar. En annan del är mätningen av utanförskap, och hur föreningsaktiva mår bättre av att vara del av en större grupp.
– Så hjälper idrotten också till med skolan och studierna. Med det här verktyget ser vi helt tydligt att det finns en konkret nytta, säger Hindström-Pesu.
Den sociala avkastningen beaktar sådant som utbildnings- och kompetensbyggnad genom olika projekt som föreningen ordnar. Också frivilligverksamheten spelar in.
I den ekonomiska kategorin syns till exempel anmälningsavgifter, hyror och arbetstillfällen i siffran för avkastning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.