Ägarkommuner lämnar Västra Nylands Folkhögskola efter investeringsbeslut – rektor: Överraskande att så många kommuner drar den slutsatsen
Majoriteten av Västra Nylands folkhögskolas åtta ägarkommuner har beslutat att dra sig ur samkommunen eller hotat göra det. Orsaken är ett investeringsbeslut som togs med Raseborg i spetsen trots att alla andra motsatte sig detta.
Västra Nylands folkhögskola i Karis har det kämpigt ekonomiskt och samkommunen har under hösten varit tvungen att närma sig medlemskommunerna med begäran om ett höjt finansieringsstöd för driften och investeringar för år 2024 trots en ambition om att kunna minska på ägarkommunernas kostnader.
Det här gillar inte alla. En av dem är Hangö stad som nu har beslutat att lämna samkommunen från och med årsskiftet 2025.
Och Hangö stad är inte ensam om det. Av åtta ägarkommuner har fem meddelat att de lämnar samkommunen eller hotat lämna den.
Droppen som fick bägaren att rinna över för ägarkommunerna var då VNF:s stämma den 31 oktober beslutade att omfatta VNF:s styrelses förslag om ekonomiplanen och investeringsbudgeten för åren 2024–2026 trots att sju av samkommunens åtta ägarkommuners representanter röstade för att investeringsbudgeten inte borde godkännas.
Eftersom Raseborgs stad sitter på 18 andelar av samkommunens totala andelar på 32 röster kunde man sitt röstetal avgöra omröstningen och alltså godkänna ekonomiplanen och investeringsplanen mot de andra ägarnas vilja.
Hangö stad anser att VNF i god tid borde ha meddelat Hangö stads bildningsväsen om investeringsbehoven och summorna för ägarkommunerna. Man anser också att en kommun inte borde ha enkel majoritet i en samkommun.
Staden anser att informationen från VNF har varit undermålig, eftersom den första kontakten till ägarkommunerna togs via brevet med begäran om utlåtanden i september.
”Samma praxis som alltid”
VNF:s rektor Henrik Grönroos anser att rapporteringen i media har varit bra men att man i rapporteringen har blandat ihop två saker.
– Kommunernas bidrag till driften har varit 80 000 euro. Den summan bidrar kommunerna med gemensamt enligt hur många studerande respektive kommun har i skolan. Vi föreslog att den summan höjs till 100 000 euro för att delas på samma sätt som tidigare. Det här var det bara Esbo som röstade emot.
Det som föranledde turbulensen var ett investeringsbidrag på totalt knappt 180 000 euro för renoveringen av fastigheten. VNF har lått göra en konditionsgranskning av byggnaderna men man väntar fortfarande på rapporten. Efter det rangordnar man investeringsobjekten. Det finns behov av att se över bland annat ventilation, fasader, belysning, dränering och teknisk utrustning.
För Hangös del skulle det betyda ett bidrag på närmare 17 000 euro, utöver driftskostnaderna på cirka 8 000 euro.
Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson har berett ärendet i Hangö. Gustafsson och hans kolleger i andra kommuner är missnöjda med hur ärendet skötts.
– De främsta orsakerna är tillvägagångssättet och den bristfälliga informationen och kommunikationen till ägarkommunerna. Samkommunens ägarstruktur blev konkret på stämman när Raseborg med sitt röstantal, även om det var teoretiskt rätt, kunde köra över de andra kommunerna.
– Vi har ett system där vi har stämma två gånger om året. Så har det varit i alla tider. Ibland tar någon kommun kontakt inför den, ibland tar ingen kontakt. Vi har kommunicerat enligt samma praxis som alltid. Jag ser inte att vi har skött det dåligt, säger Henrik Grönroos.
Det är klart det skulle vara roligare om våra ägarkommuner ägnade sig åt andra saker i stället.
Henrik Grönroos, rektor, VNF
Gustafsson var också med på det möte som Raseborgs stad ordnade på tisdagen med anledning av ägarkommunernas missnöje och utträden ur samkommunen.
– Stämningen var god. Det fördes en saklig diskussion, säger Gustafsson.
Han kan inte ta ställning till om Hangö stad kommer att ompröva sitt beslut om det är så att ägarstrukturen och maktförhållandena ses över vilket Raseborgs stad har antytt till Yle Västnyland via stadsstyrelsens ordförande Anita Westerholm, SFP.
– Vi har fattat vårt beslut i fullmäktige och det får vi finna oss i. Vi har inga klausuler i vårt beslut men diskutera kan vi alltid.
Gustafsson påpekar att Hangö är en ägarkommun ännu hela 2024 vilket, som det nu ser ut, innebär att man måste delta i kostnaderna som stämman godkände.
– Om inte stämman omprövar sitt beslut, säger Gustafsson.
VNF hade cirka 65 studerande detta år. Hangö har i medeltal haft 2,5 studerande år 2023. Under höstterminen 2023 studerar endast en Hangöbo inom den utvidgade läroplikten vid VNF. Gustafsson uppskattar att mellan en och fyra Hangöbor har studerat vid VNF under de senaste fem till sex åren.
Eftersom alla studerande behandlas jämlikt så är studerande från Hangö inte heller i framtiden beroende av om Hangö är en ägarkommun eller inte.
”Turbulent har det varit”
Grönroos har fått se sin skola i rubrikerna de senaste veckorna.
– Jag är kommunal tjänsteman. Min uppgift är inte att känna. Men turbulent har det varit och det har medfört en del arbetstimmar som jag hellre skulle ha satt på andra saker så här inför terminens slut. Det är klart det skulle vara roligare om våra ägarkommuner ägnade sig åt andra saker i stället.
Grönroos säger att Hangö stad har meddelat att man ämnar lämna samkommunen men i skrivande stund har han inte fått någon annan officiell information alls.
– Det mesta har jag läst i media. Nu måste vi leva med den här situationen. Men vi har ännu inte sett slutet på detta. Eftersom det finns kommuner som ställt villkor blir det att förhandla med dem.
Till exempel Hangö har en gång tidigare haft för avsikt att lämna samkommunen under Grönroos drygt sju år som rektor.
– Men det överraskade mig att så många kommuner drar den här slutsatsen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.