Affärsmannen bakom Eschnerska stiftelsen fick egen historik — Torbjörn Kevin fick göra detektivjobb för att hitta material
Stiftelsen Eschnerska Frilasarettets styrelseordförande Henrik Carlstedt, Torbjörn Kevin som skrivit boken om Eschner och Henrik Karlsson, stiftelsens verkställande direktör, fascineras alla av Eschners liv och 1800-talets Åbo. Foto: Patricia Torvalds.
År 1919 bildades Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet och i år firar den 100 år.
Som en del av festligheterna ger stiftelsen ut boken ”Min oryggeliga vilja, om C.G. Eschner och en stiftelse” skriven av Torbjörn Kevin.
I boken skildras såväl Åbos första stora donator, Carl Gustaf Eschners, liv som staden Åbo som den tedde sig åren efter branden 1827.
– När man nämner namnet Eschner för svenskspråkiga i Åbo är det många som kopplar det till Åbolands sjukhus men det är väldigt få, stiftelsens styrelse inkluderad, som vet något om Eschner själv, konstaterar Kevin.
Inte helt lätt att hitta spår av Eschner i arkiven
Den som läser Kevins bok får följa med Eschners livs öden, hans uppväxt i Lovisa, hur han kom till Åbo och gjorde karriär, hur han insjuknade i tuberkulos, hans resor till Stockholm och Rio de Janeiro och hans sista tid i Åbo där han avled 1866.
Eschners kopplingar till andra välkända affärsmän som Carl Magnus Dahlström och Abraham Kingelin och hans betydelse för Åbo träder även fram i boken.
Men att hitta information om den förmögna affärsmannens liv har emellertid inte varit helt problemfritt.
– Det var inte så lätt att hitta information om Eschner, men nog om den tidens Åbo, förklarar Kevin.
Önskade hjälpa mindre bemedlade få tillgång till vård
I sitt testamente som Eschner skrev elva dagar innan sin bortgång reserverade han 30 000 rubel silver för grundandet och förvaltandet av ett sjukhus för mindre bemedlade personer, främst från handels- och sjömannakretsar.
Eschner själv insjuknade i tuberkulos och blev vårdad av en av Sveriges främsta läkare, något som väckte hans sympatier för dem som inte hade råd med den tidens läkarvård.
Svårt att uppfylla donatorns önskemål i en förändrad tid
I boken diskuterar Kevin även sättet som stiftelsen försökt förverkliga Eschner önskemål i en tid då sjukvården ser betydligt annorlunda ut än den gjorde då Eschner skrev sitt testamente.
Stiftelsen har varken grundat eller förvaltat ett sjukhus, det som Eschners donation ursprungligen var till för, och i dag går stora delar av donationerna till forskning, förebyggande hälsovård och åldringsvård.
– Då man gör nedskärningar är det ofta den preventiva sidan som blir lidande och då drabbas de med minst resurser, motiverar Henrik Karlsson, stiftelsens verkställande direktör, beslutet att satsa på donationer för förebyggande hälsovård.
Stiftelsens planer för Åbolands sjukhus på paus
Mest känd för allmänheten är stiftelsen möjligen för sitt arbete med Åbolands sjukhus som de vill modernisera och bygga ut, men trots många försök har planerna än så länge inte genomförts.
Under en lång tid har sjukhuset emellertid varit stiftelsens huvudsakliga bidragstagare, men nu då sjukhusets framtid är oviss har man trappat ner donationerna.
– I samförstånd med sjukhuset har vi valt att inte pumpa in pengar förrän vi har ett beslut, förklarar Karlsson hur sjukhusets potentiella införlivande med Åbo universitetscentralsjukhus påverkar relationen mellan sjukhuset och stiftelsen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.