Affärskvinnan vars liv var som en saga – Aline Grönberg var exceptionell på många sätt
Det var flera olika faktorer som bidrog till att Aline Grönberg (1871-1950) blev så framgångsrik med sitt företag Åbo Vadd. Det säger Kirsi Vainio-Korhonen, professor vid Åbo universitet.
– Hon var en mycket exceptionell kvinna, talangfull på så många sätt.
Det att Grönberg valde företagarbanan i början 1900-talet var i sig självt inte sällsynt. Näringsfriheten garanterade henne rätten att starta eget.
– Ungefär var tredje företagare i Åbo var då en kvinna, oftast en ensamföretagare, säger Vainio-Korhonen, som har forskat i kvinnligt företagande i Åbo under olika tider.
Det sätt som Grönberg satsade på sitt entreprenörskap var ändå sällsynt.
– I det flesta fall var det familjen som ställde gränserna för hur mycket tid en kvinna kunde satsa på eget.
Föräldrar sporrade och stödde
En faktor var säkert Alines föräldrar, Gustav Wiklund och Erika Charlotta (född Cairenius).
Pappan jobbade på varvet W:m Crichton & C:o. Han var en skicklig maskinmästare som också åkte med då fartyg levererades till Svarta Havet eller Kaspiska havet. Familjen hade råd med ett eget hus på Tegelslagargatan.
Modern har av Aline själv beskrivits som idealmamman, vars hem alltid var öppet för dotterns vänner.
”Aline Grönbergin elämän suuri satu” (opublicerad biografi)När Aline hade gått ut flickskolan – redan det något sällsynt på den tiden – erbjöd föräldrarna henne möjligheten att studera vidare.
– Det har säkert sett potential i henne. Den här tiden var det inte en självklarhet att folk kunde skriva och räkna, inte ens då det gällde män, säger Vainio-Korhonen.
När Aline beslöt att i stället börja jobba, godkände föräldrarna hennes val. Enligt vissa källor hade hon redan som skolbarn en stark vilja och var den som ville bestämma hur lekarna skulle gå till.
Möjligtvis inspirerades hon också av storasystern Mathilda, vars ”Thilda Wiklunds porslinshandel” fanns på Eriksgatan.
Vid den här tiden blev kvinnor myndiga och kunde bestämma om sitt liv först då de fyllt 25. Aline var inte ens 14 då hon började jobba i en trikåaffär vid Slottsgatan 1885. Disciplinen var hård och unga butiksbiträden tillrättavisades med slag på fingrarna.
Arbetstiderna var tuffa, till och med på julafton hölls det öppet till klockan 23.
Här jobbade Aline över nio år, en tid som lade grunden för hennes eget företagarskap. Sedan gifte hon sig med Karl Konstantin Johansson. Han hade en diversehandel, vid Slottsgatan, mellan elverket och slottet.
Paret fick tre barn. Affärerna gick tyvärr inte alls bra, sedan insjuknade Alines man i en lungsjukdom.
– Det hur hon nu ordnade sitt liv hade en stor betydelse för hennes framtid, säger Vainio-Korhonen.
Aline drev inte bara familjens egen affär men fick också söka tjänst hos Antskog Klädesfabrik, som hade en butik vid Auragatan. Hon placerade då de två äldsta barnen hos släktingar för att klara av de två affärerna och ta hand om sin sjuka man.
Drömmen om en egen affär stärktes. Aline realiserade diversehandeln och öppnade 1908 Åbo Garn- och Vaddaffär vid Salutorget, där som Guldhuset står idag. En stor låda vändes upp och ner och blev den första affärsdisken – en låda som Aline skulle spara länge.
Den första kunden var friherrinnan Aminoff, som kände Aline från trikåaffären. Hon betalade sitt 25 pennis uppköp med en silvermark och ville inte ha växelpengar. Aline sparade denna första intjänade slant från sin egen affär hela sitt liv.
Första dagens saldo var 6 mark och 40 penni, en blygsam summa.
Alines man dog året därpå. Hon fick kämpa med gamla skulder och svarade fortsättningsvis för Antskog Klädesfabriks affär, som butiksföreståndare, ända fram till 1911.
Gifte om sig med apotekare
Nu hände något avgörande nytt, säger Vainio-Korhonen. Aline gifte sig med Karl Emil Grönberg, som uppenbarligen också hade varit hennes ungdomskärlek. Han var apotekare i Punkalaidun och ville förstås att hustrun flyttar dit.
Så gick det inte. De två kom överens om att barn som föds i äktenskapet flyttar till sin pappa vid ett års ålder. Paret fick sedan en son.
– Hon levde i ett distansförhållande under en tid då äktenskapslagen i praktiken innebar att en man hade en ganska stor makt över sin hustru, säger Vainio-Korhonen.
Aline reste nästan varje vecka till Punkalaidun för att träffa sin son. Och när sonen skulle börja skolan, flyttade han till Åbo – också i enlighet med parets överenskommelse.
Vid det laget hade Aline redan flyttat sin affär till det så kallade Åkermanska hörnet och blivit den av alla kända ”Vaddmamma”, som skulle skapa legendariska Åbo Vadd.
Carl Johan Schoultz, Åbo Akademis arkivSenare byggdes stora Affärscentrum på samma tomt. När Åbo Vadd firade 25-årsjubileum 1933 utvidgades affären till andra våningen, fick en rulltrappa och kafé. Företaget sysselsatte hundra personer och hade en omsättning som motsvarar sex miljoner euro i dag.
Det öppnades affärer på andra orter, egna fabriker, och en stor del av kommersen kom från annat håll än den affärsfastighet som Åbobor i första hand förknippar med Aline Grönberg.
– Jag växte själv upp i Salo och minns bra hur folk där talade om Åbo Vadd, säger Vainio-Korhonen.
Grönberg hade ett varumärkestänk i en tid då det begreppet knappast ens existerade. Hon hade också en annan extremt viktig egenskap.
– Hon var skicklig på att bygga starka sociala nätverk i en tid då få kvinnor hade några kontakter för att finna finansiering.
Selim Björses arkiv / SLSDe goda nätverken hade märkts redan under första världskriget, då det rådde brist på det mesta. Aline Grönberg hade inte bara goda kontakter till inhemska fabrikörer men reste också själv till S:t Petersburg för att skaffa varor.
– Nätverksbygget kan sägas ha varit hennes starkaste egenskap som affärskvinna, säger Vainio-Korhonen.
På 1930-talet reste Grönberg flitigt i Europa och insöp intryck. 1939 gjorde hon en flera veckor lång USA-resa, där hon bland annat upplevde världsutställningen New York World’s Fair. Hon besökte också Macy’s-kedjans flaggskepp, varuhuset i New York, där hon förundrades över hur väl allt fungerande. Lite stressigt var ändå allt i Macy’s, skrev den då redan 67-åriga affärskvinnan i sina anteckningar.
I en bok om Grönberg citeras hon så här: ”Mitt liv har varit som en saga. Det har varit en dans på rosor, också då det har varit svårt”.
Som mest skulle hennes företag ha 800 anställda.
– Hur man än tänker på det här så var det något enormt.
Bokkällor: ”Vänta lite. Vaddaffären kommer!”, ”Aline Grönbergin elämän suuri satu” (opublicerad biografi), ”Naisten kaupunki. Turkulaisten naisten historiaa”.
Ny utställning presenterar vaddimperiet
Jubileumsåret till ära har Brinkala galleri nu öppnat utställningen ”Vaddmamman – Berättelsen om Aline Grönberg och Åbo Vadd”.
Utställningen har sammanställts av Åbo museicentral och är en del av projektet Museum för historia och framtiden. Vardagshistoria och berättelser om personer som har bott och verkat i staden kommer att spela en central roll i det nya museet.
Utställningen i Brinkala galleri fokuserar på Grönbergs tid, med fotografier från Åbo stads fotosamling, föremål som tillhört Grönberg och Åbo Vadds produkter.
Utställningen är öppen fram till den 30 januari, tisdag–söndag klockan 10–18. Avvikande öppettider gäller under julen. Galleriets adress är Gamla Stortorget 3.
8.11 kl. 14.25. Korrigeringar: Aline Grönberg fick ett barn med sin andra man, inte två. Alines pappa hade också bara ett förnamn, inte två, trots att två förekommer i flera källor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.