Åbostudie: Pappans stress påverkar utvecklingen av babyns hjärna
Det finns ett samband mellan pappans stress i barndomen och hur barnets hjärna utvecklas. Det här har nu för första gången kunnat påvisas. Upptäckten gjordes inom ramen för Åbo universitets FinnBrain-undersökning.
Exakt hur det här sambandet uppstår vet man ändå inte ännu med säkerhet.
I djurförsök har man märkt att sådana förändringar som miljön förorsakar i genernas funktion, kan föras vidare i könscellerna, från generation till generation.
Bland annat föda och stress är sådana faktorer som påverkar generna. Det verkar ändå som att genernas DNA inte förändras utan att det handlar om hur DNA läses av eller hur det uttrycks.
Tidigare har forskare varit av den åsikten förvärvade egenskaper inte ärvs.
I FinnBrain undersökningen deltog 72 familjer. Det fanns information om båda föräldrarnas tidiga erfarenheter av stress och magnetröntgenbilder på de barnens hjärnor då de var bara några veckor gamla.
I undersökningen fann man att i sådana fall då pappan hade utsatts för stress som barn utvecklades den vita hjärnsubstansens nervbanor snabbare hos deras barn.
Den vita hjärnsubstansen utgör ett slags kablar mellan hjärnhalvorna och har stor betydelse för hjärnans funktion. Sambandet kvarstod också om man beaktade mammans stress och andra faktorer som kan påverka ur fostret utvecklas.
Undersökningen leds av professor Hasse Karlsson. Enligt honom är det för tidigt att säga vilken betydelse fyndet har med tanke på barnens senare utveckling.
— Det väsentliga här är att vi kan påvisa att det finns ett dylikt samband hos människor.
För att undersöka huruvida sambandet förmedlas genom epigenetiska förändringar i spermiecellerna har kommer forskarna nu att undersöka pappornas spermier.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.