Åboskolorna kör över tröga politiker
I höst sitter eleverna i Cygnaeus skola i Åbo tillsammans på lektionerna i religion och livsåskådning.
De separeras inte enligt vem som hör eller inte hör till vilken kyrka.
Det är tragikomiskt att detta är revolutionerande år 2023.
Att formerna för undervisning i religion och livsåskådning förändras i Cygnaeus skola är ett försök.
Förslaget godkändes i förra veckan av den svenska sektionen av nämnden för fostran och undervisning – med förbehållet att personalen i skolan ställer sig positiv till försöket.
Det får man innerligt hoppas att de gör.
Försöket gäller skolans alla årskurser. Liknande försök ska genomföras i de finska skolorna Vähä-Heikkilän koulu och Syvälahden koulu.
Åbo har dock i flera år redan progressivt nog gått i bräschen för en modernisering av undervisningen i religion och livsåskådning i grundskolan.
Sedan höstterminen 2020 får stadens alla elever på årskurserna 5 och 7 gemensam undervisning i stället för att separeras enligt åskådning.
Konceptet har varit i bruk på försök redan tidigare i ett antal Åboskolor.
Detta är möjligt tack vare den kommunala läroplanen.
Åbo visar därmed med all tydlighet vilka beslut politikerna på nationell nivå behöver fatta.
Det är obegripligt att eleverna fortsättningsvis delas in enligt tillhörighet i religiöst samfund. Lika obegripligt är det att man inte kan läsa livsåskådningskunskap ifall man hör till ett religiöst samfund.
Undervisningen är sedan år 2003 så kallat konfessionslös. Eleverna undervisas alltså inte till att tro, men ska få undervisning ”enligt sin egen religion”.
Därav separeringen i klassrummen.
I motiveringen till att Cygnaeus skola ska testa gemensam undervisning konstateras att uppdelningen i grupper enligt religiöst samfund ”inte kan anses vara optimal då det gäller att öka förståelsen för olika kulturer och religioner.”
Alldeles riktigt – det är inte optimalt att segregera. I en samtid som kämpar mot polarisering och åsiktsklyftor är konstaterandet snarast en underdrift.
På Åland slog man hösten 2021 ihop ämnena religion och livsåskådning till ett gemensamt ämne.
Alla elever får undervisning i religion- och livsåskådningskunskap, oberoende av om man hör till något religiöst samfund.
Det är rätt väg att gå. Religion och livsåskådning ska betraktas som ett kunskapsämne som det går att förhålla sig neutralt vetenskapligt till.
I april 2021 presenterades en nationell kartläggning, gjord på undervisningsministeriet, som visade på ett behov av att reformera undervisningen i åskådningsämnena.
På lång sikt bör målet – enligt kartläggningen – vara ökad gemensam undervisning.
Åbo visar att detta går att genomföra redan på kort sikt.
På nationell nivå väntas dock besked först år 2024. Ministeriets kartläggning ledde till att en arbetsgrupp tillsattes, med mål att ”styra den framtida utvecklingen”.
Föret för förändringar är trögt.
Ännu under 1980-talet hörde över 90 procent av finländarna till den evangelisk-lutherska kyrkan. I början av år 2022 var andelen 66,5 procent.
Samtidigt ökar den religiösa mångfalden. Enhetskulturens tid är sedan länge förbi.
Därmed är det allt viktigare med en god undervisning i kunskapsämnet religion i skolan. Ämnet tecknar bilden av religionens betydelse för samhällsutvecklingen och för kulturtraditionen – både i det egna landet och annanstans.
En sådan undervisning är inget att vara rädd för.
Eller som biskopen i Åbo ärkestift, Mari Leppänen skrev i Helsingin Sanomat den 3 januari i år:
”Det är dags att avgöra huruvida den nuvarande undervisningsmodellen tillräckligt väl stöder religiös läskunnighet och dialog mellan olika åskådningar – eller om det är dags för ett gemensamt åskådningsämne.”
Svaret är utan tvekan ja.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.