Åbos utbildningar ska lyssna mer på samhällets och företagens behov: nyckeln är samarbete

Under ett par års tid har stadens offentliga sektor, högskolor och näringsliv slagit ihop sina huvuden för att, i stora drag, finna svaret på frågan: Hur kan Åbo bli mer konkurrenskraftigt?
Mot bakgrunden av globala megatrender – skiftande åldersstrukturer, migration, digitalisering, urbanisering och klimatförändringen – har den tvärvetenskapliga arbetsgruppen nu kommit fram till en gemensam Vision med stort V, under namnet ”Turun Osaamisen visio” (ungefär Åbos kunskapsvision).
Om tjugo år, år 2040, ska Åbo vara en föregångare vad gäller utbildning och kompetens. Från förskola till högskola ska Åbo leda vägen med sin högkvalitativa utbildningsnivå. Inte bara i Finland men också i världen.
Därmed ska också invånarnas livskvalité höjas.
Tajtare samarbete mellan utbildningar och näringslivet
Stora ord och höga ambitioner. Men hur ska det här förverkligas?
Under presentationen av projektets slutförande var det svårt att få tag i det konkreta, trots att det visst finns inbakat i den drygt 40 sidor långa rapporten.
Bland annat vill Åbo bredda invånarnas kunnande till att omfatta den kunskap som fås utanför en formell utbildning, genom till exempel hobbyer och organisationsarbete.
Mest betonas behovet av ett starkare samarbete mellan den offentliga sektorn, utbildningarna och näringslivet.
Mångsidigare kunskap del av visionen
Dels handlar det om att skapa en attraktiv arbetsmiljö, där utbildningsutbudet motsvarar arbetslivets behov av kunnande, vilket i framtiden långt bygger på ”mångsidighet” och ”flexibilitet”.
– Lättare sagt än gjort, medger Kalervo Väänänen, emeritusrektor vid Åbo universitet, som lett projektet. Det här utgör stora utmaningar för våra högskolor.
Länge har glappet mellan högskoleutbildningar och arbetslivet varit ett känt problem. Högutbildade personer trycks ut i allt snabbare takt, medan arbetslösheten bland unga ökar.
Arbetsgivare intresserar sig mer för praktiskt kunnande än akademiska kvalifikationer.

Utbildningen motsvarar inte verkligheten
En del kan tycka att ett sådant här ”vaknande” från Åbos håll kommer lite för sent.
På stadens Facebook-sida skriver någon att Åbo ligger tio år efter i tiden, och att en liknande satsning borde kommit för länge sedan:
– Det finns flera branscher som skulle ha behövt arbetstagare. Men då de inte haft [rätt] utbildning, har många företag anställt utländsk arbetskraft. I många yrken har tåget redan åkt.
Kaisa Leiwo, vd för Åbo handelskammare, säger att en av Åboregionens största utmaningar är företagens tillväxt.
– En fjärdedel av företagarna uppgav det här svaret i en gallup. För att företagen ska kunna växa behövs kompetent arbetskraft.
Den andra stora utmaningen, säger Leiwo, är att regionens utbildningsutbud inte motsvarar företagens behov.

Fler ska lockas att flytta hit
I visionen ingår också att fortsätta locka nya företag, studerande och unga familjer till regionen från hela Finland och från utlandet.
Framtidsprognoser spår en allt större inflyttning, men samtidigt också en så kallad ”brain drain” där högutbildade flyttar bort.
Enligt en undersökning ifjol hade cirka hälften av universitetsutbildade och 25 procent av yrkeshögskoleutbildade flyttat från Egentliga Finland fem år efter sin utexaminering. Mest flyttar folk till huvudstadsområdet.
På Åbo stads Facebook-sida kan man få ett smakprov av vad folk, inte minst från andra länder, behöver för att stanna: jobbmöjligheter.
– Åbo är redan en attraktiv stad för experter och företag, men vi kan göra ännu bättre, säger stadsdirektören Minna Arve.
Hela rapporten finns att läsa här (på finska).
Fyra megatrender som bland annat styr Åbos, och världens, framtid
1. Demografiska förändringar:
Mellan 2018 och 2030 förutspås antalet unga och barn under skolåldern minska med 20 procent i Egentliga Finland och hela landet, medan över 64-åringar i regionen blir drygt 21 000 fler.
Åldersdiskriminering blir ett större problem.
Behovet av utländsk arbetskraft ökar.
2. Digitalisering:
Rutinarbete har minskat sedan 1980-talet.
Utbildningen digitaliseras i allt högre grad.
Färdigheter i cybersäkerhet blir allt viktigare.
3. Hållbar utveckling:
Klimatneutralitet bör återspeglas i utbildningens innehåll och fullföljande.
Utbildningarna bör erbjuda kunskaper som behövs till exempel för att hantera naturkatastrofer.
Också nödvändiga kunskaper i planerande av sin egen ekonomi, och i entreprenörskap, behövs.
4. Urbanisering:
Städerna växer.
Källor: Perlacon 2020, Navigate 2020, Onnellinen Varsinais-Suomi 2010, Biyalik et al. 2018, OKM Katse korkealle 2019, OECD/Trends 2019, Turku 2018
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.