Åbos svenska äldreboende allt mindre svenskt — Sabinahemmet hoppas på fler svenska invånare
Juhani Puodinketo trivs på Sabinahemmet. På bilden tillsammans med Nina Ailio som är chef för Sabinahemmet och kundansvarig på Runosbackens äldreomsorgscentral. Foto: Monica Forssell
Solen skiner in genom Juhani Puodinketos fönster på fjärde våningen. En amaryllis ståtar med generösa röda blommor och på väggen hänger fotografier på barn, barnbarn, egna föräldrar och några teckningar.
Puodinketo, som bott ett par år på Sabinahemmet, väntar på att lunchen ska serveras. Han trivs, berättar han.
– Maten är god och det ordnas mycket program av olika slag och allt, utom bingo, gillar han.
Runosbackens äldreomsorgscentral är ett stort komplex med plats för över 200 personer.
Bara fem svenskspråkiga invånare
Sabinahemmet är Åbo stads svenskspråkiga äldreboende. Boendet har 20 platser och finns i Runosbackens äldreomsorgscentral.
Äldreomsorgscentralen är ett stort komplex med totalt 222 platser och nästan 200 anställda. I huset finns bland annat en sjukhusavdelning för äldre med minnessjukdomar, en demensenhet med två avdelningar, effektiverat serviceboende på båda språken, en frisörsalong, stor bastu, möjligheter för olika föreningar att ordna program och så vidare.
Den svenska enheten, Sabinahemmet, grundades 2003 och ännu i början av 2010-talet var alla invånarna svenskspråkiga. I dag är bara 5 av 20 boende svenskspråkiga.
Snart hivas julgranen ut. Foto: Monica Forssell
Finskspråkiga missnöjda med tvåspråkigheten
Puodinketo är en av de finskspråkiga invånarna. Hans mamma kom från ett helt svenskspråkigt hem och han störs inte av tvåspråkigheten.
– Fast hemma pratade vi inte svenska. Det var bara perkele som gällde, skrattar Puodinketo, ursprungligen från södra Österbotten.
Alla har ändå inte samma positiva inställning till tvåspråkigheten. Den senaste kundenkäten visade att det bland de finskspråkiga invånarna och särskilt deras anhöriga finns ett visst missnöje beträffande tvåspråkigheten.
– En helt finskspråkig familj blir ångestfylld bara av att höra svenska och en del finskspråkiga är rädda för att någon ska prata svenska med dem, förklarar Nina Ailio som är chef på Sabinahemmet. Ailio tillägger ändå att oron är obefogad.
På Sabinahemmet kan alla anställda finska.
Snarare är det kunskaperna i svenska som kan halta. Till exempel för vikariernas del har man varit tvungen att pruta på språkkraven, för att alls få vikarier.
Airi Laaksonen öser beröm över Nina Ailio som enligt Laaksonen är världens bästa skötare. Foto: Monica Forssell
Platserna är inte örönmärkta
Men att stadens egen äldrevård på svenska krymper handlar ändå inte om invånarnas inställning till tvåspråkighet.
Enligt Soile Lahtonen-Kiviranta, som är chef för Runosbackens äldreomsorgscentral beror minskningen på att de äldre som behöver dygnet runt vård i dag, ofta behöver det genast.
Eftersom platserna på Sabinahemmet inte är reserverade åt enbart svenskspråkiga, utan fylls enligt behov av den eller de som behöver vård oberoende av modersmål, så är det inte sagt att det finns en ledig plats på Sabinahemmet just den dag den behövs.
Lahtonen-Kiviranta tror också att många svenskspråkiga i första hand önskar en plats på Hemmet, där Åbo stad genom ett köpserviceavtal köper platser.
– Hemmet är ett helt svenskt boende och i fall den svenska kulturen och det svenska språket är mycket viktigt för den äldre så förstår jag att hen helst vill bo på Hemmet.
Borde stadens egen produktion av vård för äldre dygnet runt på svenska läggas ner om verksamheten ändå håller på tyna bort?
– Nej, svarar Lahtonen-Kiviranta. Staden har en lagstadgad skyldighet att erbjuda vård på svenska och det skulle försätta de äldre i en ojämlik situation om det inte fanns någon egen service på svenska att erbjuda. Vi hoppas istället på fler svenskspråkiga invånare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.