Åbos spetsprojekt förändrar staden – Björn Grönholm leder och koordinerar projekten
När far och son Grönholm körde mot Åbo hamn började sonen visa:
– Pappa har du märkt hur mycket nytt som byggs här? Och där har de ett grönt tak! Ja… eller du kanske visste det för länge sen?
Jo, pappa Björn Grönholm var mycket medveten om vad som var på gång. Men han ville höra sonens berättelse och upplevelse av en stad i förändring.
Det är nämligen uttryckligen det han jobbar med, berättelserna, kommunikationen och processerna som leder Åbo till förändring.
Att Åbo förändras och det med fart är synligt för alla som rörs i staden, till fots eller med bil, hur det upplevs varierar.
– Vi har många som går samma gamla stigar år efter år. Några har kanske hittat nya stigar den senaste tiden, kanske de inte kommer fram där de gick förr. Det öppnar upp nya vyer och upptäckter, säger Grönholm.
Åbo vill bygga på sin historia och samtidigt skapa nya berättelser
Det ingår en stark symbolik i det han säger.
Åbo har nämligen en fantastisk historia och traditioner att bygga på, men det är också en stad som vill leda in oss på nya stigar, som aktivt vill förändras.
Ambitionsnivån har höjts de senaste åren, och nu vill staden se 2020-talet som årtiondet för handling.
Det är här Grönholm kommer in. Han har jobbat med och för Åbo stad i 16 år, inom Union of the Baltic Cities (UBC), ett samarbete för 80 städer kring Östersjön med tyngdpunkten på miljöfrågor.
UBC har till exempel aktivt bidragit till att städer kunnat strykas från Helcoms lista över vattenförorenare i Östersjön. Det är ett långsiktigt miljöarbete där samarbete och koordination är nyckelord.
Jobbet formades i fjol, nästa vecka börjar han fullt ut koordinera spetsprojekten
Grönholms nya titel är chef för Åbos spetsprojekt.
– När målprogrammen skrevs för den här fullmäktigeperioden byggdes den här tjänsten upp. Den är sektorövergripande, handlar om allt mellan intressebevakning, kommunikation och koordination, om att söka resurser nationellt och från EU för att utveckla staden.
– Det är oerhört viktigt att kommunikationen sektorerna emellan fungerar om man ska nå de mål som borgmästaravtalet sätter upp.
Spetsprojekten är numera fem, inte tre som de varit fram till i sommar, under förra fullmäktigeperioden (se faktarutan). Med den nya fullmäktigeperioden är det borgmästaravtalet som styr Grönholms jobb.
Hans närmaste förman är Niko Kyynäräinen, livskraftsdirektör. De jobbar som stöd för ledningen, för borgmästaren och vice borgmästarna.
Åbos spetsprojekt
Har varit tre, nu är de fem. Förändringen finns inskriven i borgmästaravtalet.
Vetenskapsparken och Utvecklingen av centrumområdet är två spetsprojekt som fortsätter, medan det som förr hette Smart & Wise Turku inte längre finns.
I stället har tre nya spetsprojekt skapats: ett för kompetens, ett för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden, ett för kultur.
Spetsprojekten sorteras inte under eller inom någon viss sektor i staden utan de ska genomsyra och synas i många sektorers arbete. (Del)projektledare ska utses senare i höst och ambitionerna på att nå konkreta mål under fullmäktigeperioden är höga.
Jobbet blir på det lokala planet – där invånarna finns
– Jobbmässigt har jag gått från det globala till det lokala. Men det är på lokalplanet, i det samhälle vi lever i som man ser effekterna av hur man når upp till målen om att ge invånarna en välfungerande vardag, om att vara en ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad.
– Åbo är en klimatföregångare, utan tvivel. Det är den staden runt Östersjön som satsar allra mest på miljön. Vi var en föregångare i Finland redan för tiotals år sedan, med bland annat landets första miljödirektör, Mikko Jokinen.
Att borgmästaren Minna Arve är Europas representant i den globala miljöorganisationen ICLEI och att vice borgmästare Elina Rantanen är vice president i UBC nämner Grönholm som aktuella exempel på hur andra städer lyssnar på miljöföregångaren.
– Det här är inget cocktailsnack, det är resultat- och målinriktat jobb som görs, säger Grönholm.
Upphandling är på gång för Vetenskapsparken
Spetsprojektet Vetenskapsparken som handlar om att förena Kuppis och Österås – bygga ett lock, en stadsdel, över motorvägen där kontor, bostäder, grönområden skapas – har också getts öknamn av betongbygge.
Men Åbo vill fortsätta på den inslagna klimatvägen, få en funktionell stadsdel och ett nytt campus.
På grund av ett tekniskt missöde avbröts arbetet med upphandlingsprocessen tidigare i höst. Men nu är en upphandling enligt alliansmodellen i gång för Vetenskapsparken.
Utvecklingen av centrumområdet har varit ett mycket synligt projekt i Åbos stadsbild de senaste åren. Men det handlar om mycket mer än själva torgmiljön.
– Tillgänglighet, skyltning, p-platser, försöket med Kristinegatan som gågata, Aningaisområdet inklusive bangården, det kommersiella centret och miljön längs åstranden, allt ingår.
– Vi vill ha fokus på livskraft, på att skapa positiva förändringar i samhället och kommunicera ut dem. Hur centrum förändras, det är en del av berättelsen om Åbo.
Björn Grönholm
Född i Ingå, flyttade till Åbo för studier 1988 och har bott här sedan dess.
Pol.mag, statsvetare, från Åbo Akademi 1999 – jobbade flera år under studietiden.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: i 1950-talsstadsdelen Kähäri, dit familjen flyttade för 20 år sedan.
Fritid: Tennis, padel och jakt.
Läser: Mycket. Historia, biografier, krishantering.
Bakgrund: Deltog i FN:s miljökonferens i Rio 1992 som ungdomsrepresentant från Norden och har egentligen jobbat med miljöfrågor sedan dess, de senaste 16 åren för Union of the Baltic Cities.
UBC:s hållbarhetssekretariat finns i Åbo. Grönholm lämnar chefsposten för UBC-sekretariat nästa vecka då han på heltid blir spetsprojektledare för Åbo stad. Den senaste tiden har jobben delvis gått på varandra.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.