Åbos skyltar går på engelska och andra utländska språk – svenskan är försvunnen
Den som bodde i Åbo i början av 1900-talet upplevde en stad som var så gott som tvåspråkig. Det berättar Saara Haapamäki, professor i svenska språket vid Åbo Akademi. Fast hon använder uttrycket parallellspråkig om den miljö som invånarna upplevde då.
– Det innebär att allt skrevs på två språk, och samma information fanns i princip ord för ord på båda språken. Det var också ganska jämnt fördelat vilket språk som kom först, säger hon.
Rent konkret betyder det att handelsmannen Oscar Grotell, som på Slottsgatan i början av 1900-talet skyltade om att han sålde rom, cognag, punsch och winer, på en lika stor och synlig skylt också meddelade att han sålde rommia, konjakkia, punssia ja wiinejä.
– Skyltningen var tydligt riktad till två olika språkgrupper, där all information som behövdes fanns på båda språken.
Språkfördelningen i Åbo vid 1900-talets början var förstås också en helt annan än i dagens läge. 27,4 procent av Åboborna hade svenska som modersmål, jämfört med dagens 5,5 procent. Skillnaden beror ändå inte på att de svenskspråkiga blivit märkbart färre. Runt 1900 fanns 11 471 svenskspråkiga Åbobor – 2019 fanns 10 612.
– Det är antalet finskspråkiga som har ökat i staden, säger Haapamäki.
ÅU-arkiv/Robin SjöstrandI onsdags höll Haapamäki en föreläsning på Arbis i samband med Svenska veckan, där hon berättade om den undersökning kring skyltar i Åbo centrum som hon gjort. I den jämförde hon skyltar i Åbo under de tre första decennierna av 1900-talet med motsvarande skyltning på samma platser 2020.
– Det handlar om kommersiella skyltar, det betyder att skyltning som regleras av språklagen, som gatuskyltar, inte finns med i materialet, säger hon.
En av slutsatserna är att svenskan är så gott som försvunnen.
– Man kan säga att om svenskan var överrepresenterad jämfört med språkfördelningen i början av 1900-talet, så är den underrepresenterad i dag.
Av de 30 nyare bilder som Haapamäki har undersökt, så är det endast två av skyltarna från 2020 som innehåller huvudelement på svenska – Kamera-boden och Åbo Bar Brygga (numera stängd).
– Men å andra sidan har också finskan tappat sitt värde som marknadsföringsspråk, säger hon.
Förvånansvärt flerspråkigt centrum
Och just det – att finskan inte är det viktigaste språket i centrum – var en av de saker som förvånade Haapamäki mest.
– Jag hade inte räknat med att flerspråkighetens kulle vara så framträdande. Och då är det inte bara engelska det handlar om, utan skyltningen går på alla möjliga språk. Till och med maori.
MuseiverketHälften av skyltarna i dagens Åbo centrum är enspråkiga enligt Haapamäkis material, i regel finska eller engelska, medan hälften blandar flera språk. Om det var information som styrde marknadsföringen i början av 1900-talets Åbo så är det i dag varumärket som styr – det vill säga vilken känsla skylten ska skapa hos läsaren.
– De flesta i Åbo förstår inte maori – eller ens danska för den delen – men ändå har de företag som vill ge en viss bild av sig valt att skriva budskap på de språken, säger Haapamäki.
Hon menar att det har att göra med målgruppen. De som rör sig i centrum är världsvana, internationellt präglade och ofta unga människor.
– De klarar av att navigera sig i en internationell och flerspråkig omgivning, även om de inte nödvändigtvis kan språken. De konsumerar också gärna lyxvaror och får sin världsvana bekräftad genom skyltningen.
Sirpa HihnalaDet gör också att parallellspråkigheten, det vill säga samma budskap på olika språk, i stort sett har försvunnit – målgruppen förväntas förstå helheten utan översättningar.
– Det finns mycket kreativitet i skyltningar och namn och kreativiteten är intimt kopplad till flerspråkighet.
En orsak till att resultatet är väldigt internationellt är var materialet är insamlat.
– Det är viktigt att påpeka att jag endast har undersökt skyltar i stadskärnan. Hade jag tittat på skyltar i ett område där det bor många migranter eller där finskan dominerar så hade det sett annorlunda ut.
Svenskan har lyckligtvis inte helt försvunnit från Åbo ännu, men nog gått kraftigt tillbaka.
Om trenden fortsätter, ersätts svenskan allt mera av engelskan och kommer således att
helt försvinna med tiden. Det här gäller inte enbart Åbo stad utan hela landet, tyvärr……
Finland är officiellt tvåspråkigt enligt grundlagen, men det syns inte i det dagliga livet.
T.ex. statsminister Sanna Marin talar trots namnet inte svenska men däremot utmärkt
engelska. Lika var det med hennes föregångare Juha Sipilä, vars engelska dock inte var
utmärkt, men han klarade sig i alla fall. Tvåspråkigheten i framtidens Finland?
”Ken elää, se näkee”…
”Svenskan är försvunnen” är att ta i. Inte ens i fråga om skyltning är den helt försvunnen.
Tycker en sån rubriksättning på Svenska dagen är negativ och tråkig. Det finns många positiva grejer att ta fasta på en högtidsdag som idag. Visst, mycket är förändrat på ett drygt sekel, men svenskan är inte försvunnen, inte ens från skyltarna.
Glad Svenska dagen! 🇫🇮