Åbos nya skattesats blir 6,86 procent nästa år – stor osäkerhet gällande dyrare investeringar

”Osäkerhet” är ett ord som Åbo stads ekonomichef Valtteri Mikkola upprepade gånger återkommer till då det gäller de ekonomiska utsikterna för Åbo stad.
Det osäkra läget, som kriget i Ukraina har medfört, gör också att det till exempel är mycket svårt för staden att till exempel kunna förutspå hur skatteinkomsterna kommer att utvecklas och helt enkelt hur stora skatteintäkter som staden kan räkna med då nästa års budget ska göras upp.
Ännu större osäkerhet för åren 2024 och 2025
– Nästa års lönekostnader är till exempel fortfarande helt och hållet öppna så man kan lugnt säga att det är en verklig utmaning att försöka göra upp en budget för år 2023. När det gäller de ekonomiska planerna för de kommande åren, 2024 och 2025 så blir det om möjligt en ännu större utmaning, säger han i samband med ett seminarium för stadsfullmäktige i Åbo.

Det man dock vet är att Åbos skattesats nästa år kommer att vara 6,86 procent.
Alla kommuner och städer ska sänka nämligen sin skattesats från sin nuvarande med 12,64, eftersom en så stor del av de kommunala uppgifterna i dag överförs till det nya välfärdsområdet från och med årsskiftet.
2025 blir första nya ”normala” året ekonomiskt sett
Enligt stadens ekonomichef kommer år 2025 att vara det första året som visar hur det egentligen blir i fortsättningen, det vill säga det första nya normala året efter att vårdreformen har gjorts och alla utjämningar och liknande är gjorda.
När det gäller risken för kostnadsökningar i samband med investeringar har staden analyserat varje projekt.
Speciellt är det projekt där materialkostnaderna kan skena i väg i dagsläget som oroar, det vill säga projekt där det behövs mycket stål, cement eller betong, eller projekt som kräver mycket energi.
Också projekt som är kopplade till varann så att ett projekt måste vara klart före ett annat kan påbörjas väcker oro med tanke på risk för ökade kostnader.
Problematiskt med projekt kopplade till varann
Ett exempel är Barkplans förändringar som inte kan göras förrän det har byggts en ny konstisplan i Kuppis, dit verksamheten från Barkplan delvis ska flyttas.
Kimmo Suonpää, direktör för stadens byggen, säger att den nya konstisen är ett projekt som kan bli väldigt dyrt, på grund av de anläggningar som konstisen kräver.

Också de planerade nya samterminalen för Sverigebåtarna riskerar att bli mycket dyrare än beräknat, eftersom det hänger ihop med att gatorna i området också måste förnyas, för att projektet alls ska kunna genomföras.
20 plus 20 miljoner i reserv
Staden har därför gjort en konjunkturreservering på 20 miljoner euro för att kunna hantera eventuella risker, och en motsvarande reservering för de projekt som gäller stadskoncernens dotterbolag.
Däremot riskerar till exempel cykelleden längs Östra strandgatan inte att bli dyrare, eftersom det projektet inte är beroende av andra projekt som måste bli klara först.
Nya konserthuset blir dyrt, men utan är ännu dyrare
Det nya musikhuset lyser rött i tabellerna för hotande kostnadsökningar, men Leevi Luoto från stadens ekonomiavdelning säger att man där har en alliansmodell, som gör kostnaderna lägre för staden.
– Och om vi inte genomför det nya konserthuset trots hotande kostnadsökningar så kan vi vänta oss verkligt dyra kostnader om det gamla konserthuset, som har fungerat på sitt yttersta redan en lång tid ska börja lappas och lagas. Då först kan vi börja tala om risk för att kostnaderna skenar i väg. Därför finns det inga alternativ.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.