Monica Forssell 05.11.2021 06:30

Åbobon Petri Toivonen har varit drogmissbrukare så gott som hela sitt vuxna liv.

— Jag är jävligt bekymrad över vad folk sysslar med, säger Toivonen.

Oron gäller också honom själv. Tjugo år till som narkoman är inte något han kommer att orka med, säger han, i dag 41 år.

Toivonen har via sitt eget missbruk följt med hur droganvändningen i Åbo utvecklats under de senaste tjugo åren och vid Lejonfontänen på Lilltorget, där han och hans bekanta ofta samlas, ser det ut så här: Användarna blir allt yngre och designerdroger borde förbjudas.

Designerdrogerna tillverkas i illegala laboratorier och när det finns av dem på Åbomarknaden märks det. 

— Då blir folk helt virriga, säger Toivonen och skakar på huvudet.

Att de tunga drogerna inte längre bara är unga vuxnas och äldres problem, bekräftas av Sanna Järvensivu, hälsovårdare vid lågtröskelmottagningen Milli i Åbo. Under den senaste tiden har det börjat dyka upp fler minderåriga än tidigare på mottagningen.

Säckar med använda nålar och sprutor – varje vecka

Milli är en mottagning för människor som injicerar droger. Tre sjukskötare och en läkare på deltid tar emot i Aningaisbacken.

På Milli kan narkomaner lämna smutsiga sprutor, få rena sprutor, testa sig för hepatit, hiv och klamydia, utföra graviditetstest och få vård för infekterade injektionsställen på kroppen. 

Under en vecka samlar Milli in 4-6 stycken sextio liters sopkärl med sprutor och nålar och minst lika många stora sopsäckar med nålar som är förpackade i säkra askar.

Till Milli kan också drogmissbrukares anhöriga vända sig, men de anhöriga utgör bara en bråkdel av kunderna. De allra flesta är personer som är beroende av till exempel subutex eller amfetamin.  

Monica Forssell

1,6 miljoner rena sprutor och nålar

I fjol registrerade Milli 1300 kunder och drygt 8000 besök. Det är ungefär 200 fler kunder än åren 2018 och 2019. Milli har öppet fyra dagar i veckan och under de 4-6 timmar som mottagningen är öppen brukar antalet besök landa på ungefär sextio.

Antalet rena sprutor och nålar som delas ut vid Milli är på årsnivå 1,6 miljoner.  Det är en siffra som får vem som helst att haja till.

— De missbrukare som sticker ut i gatubilden utgör bara en mycket liten del av alla de med ett allvarligt drogberoende i Åbo med omnejd. Det finns till exempel många studerande och människor som utåt sett har ett helt vanligt liv med arbete och familj, som är beroende av tunga droger, säger Järvensivu och konstaterar: Drogberoende är en sjukdom och vem som helst, oberoende av bakgrund, modersmål eller ställning, kan insjukna. 

Monica Forssell

Den stigande kurva som man märkte av vid Milli i fjol vittnar om att droganvändningen ökar, men den vittnar också om att det finns många som vill ha hjälp med sitt beroende och därför vänder sig till Milli.

Om jag ännu välsignas med ett annat slags liv vill jag grunda en plats för missbrukare där de kan samlas istället för att sitta på de här kalla bänkarna.

Petri Toivonen

Det här kan vara en positiv effekt av coronaepidemin. För när epidemin bröt ut blev det svårare att få tag på en del droger och en del av den service som narkomanerna i Åbo använde sig av stängdes också ner.

— Jag tror att många kanske då tänkte att en sista utväg för att alls klara sig är att söka vård, säger Järvensivu.

En annan förklaring till att besöken ökat kan vara att Milli under coronaepidemin inte stängt ner utan tvärtom ökat sina öppethållningstider. Servicen har också bräddats och förutom sprutar och nålar delar man i dag ut torrskaffning och överbliven mat på mottagningen. 

Det måste gå att få vård snabbare

Järvensivu ser inga tecken på att droganvändningen skulle minska i vårt samhälle. Tvärtom tror hon att droger kommer att bli vanligare. 

Ett stort bekymmer är att en narkoman som i dag bestämmer sig för att söka hjälp för avvänjning, substitutionsbehandling eller rehabilitering kan få vänta i veckor eller till och med månader i Egentliga Finland.

För substitutionsbehandling eller rehabilitering på anstalt ska man dessutom uppfylla vissa kriterier för att få hjälp.

— Jag önskar med tanke på framtiden att det skulle finnas fler alternativ med tanke på vård. Att vården kunde skräddarsys enligt individuella behov, att det fanns särskild hjälp för de yngsta narkomanerna och att hjälpen skulle vara tillgänglig lätt och snabbt, sammanfattar Järvensivu.

Monica Forssell

Också Petri Toivonen önskar att det fanns mera stöd och hjälp att få.

Ett väldigt akut och konkret bekymmer för en del narkomaner i Åbo är att det inte finns något ställe inomhus där de är välkomna och därför samlas de, i ur och skur, vid till exempel Lejonfontänen utanför stadsbiblioteket.

— Jag tänker ofta på att om jag ännu välsignas med ett annat slags liv så vill jag grunda en plats för missbrukare där de kan samlas istället för att sitta på de här kalla bänkarna. Ett ställe där man kunde sparka folk lite i baken och få dem att överväga ett annat slags liv.

Monica Forssell
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln