Anja Kuusisto 12.02.2019 07:35

På bygga och bo-mässan i Åbo under veckoslutet går några barn omkring med ballonger med texten ”omakotitontti 150 euro”. Det visar sig vara Vemo kommun (fi. Vehmaa) norr om Åbo som gör PR för egnahemshustomter för 150 euro.
För det priset bygger kommunen självfallet ingen kommunalteknik och trots att ett tiotal tomter mot förmodan skulle ha sålts under mässan får kommunen inte ens mässans utställaravgift betald.
Så tilltaget verkar något desperat.
En titt på kommunens sajt visar att kampanjen inte enbart gäller mässveckoslutet och dagarna därefter, utan Vemos realisation gäller hela 2019.
Vemo, cirka 70 kilometer från Åbo, hade minsann konkurrens på mässan även om ingen annan kommun kunde – eller ville – konkurrera med tomtpriset.
Närliggande Virmo (Mynämäki), Nousis och Masku lockade och gjorde PR för sina tomter, Nådendal, Reso, Sagu, Lundo, Pargas och Pemar var ute i samma ärende.
Natursköna tomter, tomter med bra förbindelser, tomter nära friluftsmöjligheter, tomter nära havet – lovorden haglar och i de flesta fall finns väl någon täckning bakom påståendena.
Riktigt så desperata som Vemo hade de andra inte blivit, tomtprisen kunde variera mellan 20 000 till 70 000, i runda tal.
Åbo är också med i leken. På mässan hade Åbo en avdelning som sålde Harpunkvarteret. ”Ett unikt, kvalitativt kvarter för tusen invånare. Höghusboende kring en funktionell, bilfri innergård”.
En tvårummare på gångavstånd från Åbo slott för omkring 200 000 euro, skulle det vara något?
Att Harpunkvarteret lockar många är ett faktum. Urbaniseringstrenden fortsätter samtidigt som många av Harpunkvarterets framtida invånare sannolikt redan bor i Åbo, de hör till dem som väljer och har möjligheten satsa på en flytt till något helt nytt.
Att många bekantade sig med Harpunkvarteret betydde inte att det skulle ha gapat tomt i alla kranskommuners och ytterkranskommuners avdelningar – utom Kimitoön som inte syntes på mässan denna gång.
Tittade du in hos åländska Brändö eller bostadsmässplanerande Nådendal så fanns där folk.
På Pargas stads avdelning var stämningen uppåt; den nya lanseringen av ett kvarter vid Kyrksundsstranden verkar tas emot väl.
S:t Karins och Nådendal vet att det emellanåt uppstår situationer när tomterna i något visst område slits ur händerna, medan andra delar av städerna har svårare att hitta sina invånare. Det är många pusselbitar som ska falla på plats innan en familj bestämmer sig för att köpa eller hyra en tomt och bygga ett hus, inte minst om det gäller att få familjer att byta boningsort.
Det känns osannolikt att någon skulle falla så för lovorden i en mässavdelning att den på basis av det bytte hemort. Å andra sidan blir mässan som ett dukat bord med många alternativ för den som spekulerar i att bygga eget, eller bygga om.
Statistik visar att drömmen om egnahemsbygget inte längre delas av så många i landet som förr, men sett till husutställarnas utbud på mässan har det egna huset och täppan ännu livskraft.
Att de åboländska kommunerna kämpar för att få inflyttare är inget nytt, men mässan tjänade som en påminnelse om vilken konkurrens Åboland möter från regionen i övrigt.
Vemos desperation kan i något skede börja smitta av sig, då befolkningen föråldras och skattebetalarna i yrkesför ålder bara blir färre och färre.
I Hbl ingick 31.1. ett reportage om det åldrande Svenskfinland. Via Statistikcentralens befolkningsprognos har Hbl tagit fram siffrorna för hur stor andel av invånarna som är över 75 om endast fem år, 2024.
Kimitoön hör till dem som får det allra mest tufft med försörjningsgraden och äldreomsorgen – snudd på var femte Kimitoöbo är 75-plussare år 2024.
Kimitoöns andel 75-plussare är enligt prognosen 19, medan Pargas om fem år – liksom Raseborg – har 15 procent över 75-åringar.
Bland kommunerna med en andel på 10–14 procent finns Åbo, Vasa och Mariehamn.
Ser man på i vilken takt Svenskfinland åldras ligger Pargas ännu risigare till än Kimitoön, föråldringstakten är nämligen så snabb i Pargas stad.
Förklaringen är inte trösterik ur Kimitoöns synvinkel, sanningen är nämligen den att Kimitoöns befolkningskurva redan nu visar en så stor andel över 75-åringar.
Att det fanns finskspråkiga mässbesökare som var nyfikna på Pargas tomtutbud för att de uttryckligen vill ge sina barn chansen till en tvåspråkig uppväxt, är därför bland de mest hoppingivande en skärgårdskommun kan få höra.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln