Åbos broar och färjor berättar stadens historia — broarna har väckt diskussion genom tiderna
Gamla Aurabron 1891. Bron blev färdig år 1830. Fram till år 1845 kunde man öppna bron på mitten så att stora båtar kunde ta sig ända till Gamla Stortorget. Foto: Daniel Nyblin 1891/Åbo museicentral.
Aura å har en central plats i Åbos stadsgeografi och i Åbobornas hjärta. Inför intervjun om Aura ås broar ville jag låna boken ”Aurajoen sillat ja förit” (ung. Aura ås broar och förin) från biblioteket. Men kön visade sig vara lång, med 25 reservationer för boken.
”Aurajoen sillat ja förit” kom ut i oktober, men idén om en bok om Åbos broar hade grott i över tio år.
– Jag blev förvånad att ingen har gjort en sammanställning om broarnas historia tidigare, säger Rauno Lahtinen som skrivit boken tillsammans med historikerkollegan Petri Aalto.
Lahtinen överraskades av materialets omfattning.
– Jag trodde att vi skulle skriva en ganska smal bok där vi räknar upp de olika broarna och berättar lite fakta om dem. Men ämnet ledde oss till kärnan av Åbos stadsutvecklings- och trafikpolitik, säger Lahtinen.
Båt gällde innan första bron byggdes på 1400-talet
Den första bron över Aura å byggdes i början av 1400-talet vid Gamla Stortorget. Innan dess betalade man för att roddare skulle ta en över ån.
Efter Åbo brand år 1827 byggdes Dombron och Aurabron. Redan i Engels ritningar av den nya stadsarkitekturen efter branden finns Martinsbron med, men det räckte över hundra år tills denna tredje bro över Aura å byggdes.
Gamla Dombron är fotpgraferad från Domkyrkans torn år 1893, strax innan den revs för att ge plats åt den nuvarande bron. Foto: Åbo museicentral
Broarnas historia berättar om stadslivet och fortskaffningsmedlen genom århundradena. Motståndet mot Martinsbron handlade om att man inte ville hindra båttrafiken eftersom Aura å var den viktigaste transportleden. Men i början av 1900-talet blev trafiken på land så livlig att det blev nödvändigt att bygga den nya bron.
Fem körfiler planerades på Aurabron
På 50-talet började man planera bilstaden Åbo vilket ledde till flera nya broplaner.
– Det är en spännande tid i broarnas historia. Man ritade nya broar och de var hela tiden i tidningsrubrikerna.
Lahtinen överraskades av att det på 70-talet funnits planer på att bredda Aurabron för fem körfiler. Landskapsmuseet satt slutgiltigt stopp för planerna att bygga om den historiska bron år 1983.
Lahtinen konstaterar att också i dag går diskussionen het om trafik och broar. Bilisters varande eller inte varande på Aurabron har de senaste åren varit – och fortsätter att vara — en omtvistad fråga.
I slutet av november, efter ett års velande, beslöt stadsmiljönämnden att införa körförbud på vardagar under rusningstid på Aurabron. Detta körförbud hänger ihop med torgparkeringsbygget och bussarnas tillfälliga flytt till Auragatan och Slottsgatan. Men i trafikvisionen för Åbo år 2029 har det föreslagits att både stänga Dombron och Aurabron för biltrafik.
Det bäddar för många diskussioner om broarnas funktion även framöver.
Kvarnbron började bågna genast efter att den stod klar
Kvarnbron visade sig ha en överraskande intressant historia.
– Jag skulle ha kunnat skriva en hel bok bara om den bron, säger Lahtinen.
Kvarnbron bågnade för sista gången våren 2010. EFter det revs den och en ny bro byggdes i stället. ÅU-foto
Många minns när Kvarnbron bågnade och tvingades stängas av för trafik i mars 2010. Men det var inte första gången bron fick problem. Kvarnbron har kantats av problem ända sedan planeringen av bron startade år 1968. Projektet drog ut på tiden och blev bara dyrare och dyrare, och i den politiska beslutsprocessen bortsåg man från expertutlåtanden.
Kvarnbron blev till slut klar år 1975, men bron började nästan genast bågna. Man har kontinuerligt tvingats reparera bron ända tills år 2010 då en helt ny bro började byggas.
Åbo hade två ”förin”
Övre förin” gick där Kvarnbron nu finns. När färjans ägare John Hedberg år 1889 informerade om att färjan var ur bruk endast med en annons i Åbo Underrättelser väckte det stor förargelse på de finska redaktionerna. Foto: Birger Lundsten/Åbo museicentral
Med färre broar har Åbo istället haft fler stadsfärjor. Fram till år 1940 fanns både en övre och en nedre ”föri”. Den övre färjan gick där Kvarnbron nu finns. Den nedre färjan som togs i bruk år 1904 är samma Föri som ännu är i bruk och har blivit en av Åbos stolthet.
– Det är intressant hur Förin har ändrat status under de drygt hundra år den varit i bruk, konstaterar Lahtinen.
Till en början var det mest fabriks- och varvsarbetare som använde den eftersom det fram till mitten av 90-talet främst fanns industri och varvsverksamhet närmare åmynningen.
– Men nu har Förin blivit en turistattraktion och används flitigt i marknadsföringen av Åbo.
Det finns ännu broar som tillsvidare existerar endast på planeringsbordet.
En bro mellan Dombron och Tomasbron har länge hängt med i stadsplaneringsskisser. En ny gångbro som skulle ersätta fotgängartrafiken på järnvägsbron diskuteras också.
Aurajoen sillat ja förit
Berättar om Åbos broar från 1400-talet till i dag.
Utkom hösten 2019.
Skriven av historikerna Rauno Lahtinen och Petri Aalto.
Utgiven av Åbosamfundet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.