Åbos 33 500 träd är en nationell skatt med många gamla och stora träd, som berättar om stadens historia
Åbos äldsta träd är den omkring 250 år gamla Pehr Kalms (1716–1779) ek vid Sibeliusmuseum.
Aki Männistö, trädexpert vid Åbo stad, säger att den troligen planterades på 1770-talet.
– Det har funnits många träd i Åbo som planterades då, men de förstördes i Åbo brand 1827. De flesta gamla träd som finns i centrum i dag är planterade efter Åbo brand, vilket betyder att också de har uppnått en betydande ålder i dag.
Och ser man på allén som går längs Slottsgatan, från Åbo slott till Åbo energi, så planterades den första allén där redan på 1600-talet.
– Trädbeståndet i allén har förnyats två gånger. Dagens träd är ungefär hundra år gamla. Det ger ett visst tidsperspektiv, säger Männistö.
Åbo är inte Kervo
Han konstaterar att Åbo är en stad där man inte kan kringgå historien. Också stadens träd vittnar om det som har hänt för hundra eller tvåhundra år sedan.
– Åbo är ju inte Kervo eller Träskända, där mycket har byggts upp under en enda generation.
Som trädexpert vid staden är hans främsta uppgift att ha koll på de omkring 33 500 träd som staden har i sitt trädbestånd.
– Det är stort för en stad om man jämför med andra finländska städer. Visst kan man tala om en trädskatt, till och med på nationell nivå, även om stadens träd kanske inte är något som människor tänker på till vardags.
Varje år fälls mellan 170 och 250 stadsträd.
– Man kan inte jämföra olika år med varandra, eftersom det genast får betydelse om en hel rad med till exempel trettio träd fälls.
Årligen beskärs mellan 5 500 och 6 200 träd i staden.
Mikroborrar och ultraljud
Stadsträd är ofta almar, lönnar eller lindar, vars skick inte ens en expert kan avgöra med blotta ögat.
– Ett trädproffs kan se att en björk mår dåligt, men ädlare lövträd kräver undersökningar.
Med hjälp av mikroborrar tar arboristerna reda på om det finns röta i stammen, medan ultraljud används för att skanna stammen och mäta dess hårdhet.
– Man kunde tro att det blir ett himla liv varenda gång ett träd måste fällas i centrum, men de flesta träd fälls faktiskt utan något större hallå. Däremot kan människor bli upprörda över träd som ska fällas i ett bostadsområde långt från centrum, om det är ett träd som är viktigt för en familj eller ett fåtal människor.
En del respons kommer det via stadens webbformulär och då brukar Männistö förklara varför ett visst träd måste fällas.
Oftast är trädet i ett sådant skick att det är farligt om det faller okontrollerat.
Tsarpoppel med imponerande omkrets
Ännu för några år sedan hade Åbos största träd, en tsarpoppel, en omkrets på 675 centimeter.
Men trädet skadades svårt i en sommarstorm år 2016 och en del av stammen finns nu bevarad som miljökonstverk i Tomasparken nära Åbo universitet och Helsingfors riksväg.
– Jag hoppas att trädet fortsätter att glädja människor också på det här sättet, säger Männistö.
Den som vill se riktigt stora Åboträd i dag ska titta på träden kring Gamla stortorget eller på de popplar som finns kvar i Tomasparken.
Männistö rekommenderar också träden på Vårdberget och i Lönnrotsskvären. Imponerande träd finns också mellan Aurabron och Dombron, och vid Lilltorget.
Träd från 1833 framåt
Männistö räknar upp: träden vid Gamla stortorget, Porthansskvären och Braheskvären är planterade omkring 1833, medan träden vid Aurabron och Dombron är planterade 1835. Lindarna mellan Dombron och Aurabron är planterade 1842, medan träden i Samppalinna och på Vårdberget är från 1850-talet.
Träden i Puolalaparken är från 1900-talets början.
– När träden har planterats berättar om hur staden har byggts under olika epoker. Längs åstranden följer trädplanteringarna de dåtida skandinaviska och centraleuropeiska idealen, där man har försökt göra ån till en kanal med stenmurar som kajkanter.
Han skrattar lite åt att nationallandskapet med Åbo domkyrka och träden vid ån, som han betecknar som en del av folksjälen, bygger på tyska lindplantor.
Träden på Trädgårdsgatan i Åbo är viktiga bland annat för att de tar upp regnvatten på ett asfalterat område. Foto: Annina Suominen
Stor nytta på många sätt
För trädexperten spelar enskilda träd inte så stor roll. Han är mer intresserad av den nytta som stadsborna har av stadens träd.
– De har betydelse för hur människorna trivs och för boendemiljön. Också turister trivs i grönskande städer.
Samtidigt bidrar klimatförändringen till att trädens betydelse också i städerna blir allt större. Det går att räkna ut hur mycket syre stadens träd producerar. De renar luften, binder gatudammet och upptar koldioxid. Träden är också viktiga för stadens ekologi med insekter och fåglar.
Träden är också viktiga när staden utvecklas i dag. Ett exempel är Trädgårdsgatan som efter många års diskussioner har fått fält för cyklister.
– När vi förbättrar förutsättningarna för cyklister förbättrar vi hela staden. Träden är en viktig del av helheten och därför har vi också planterat nya träd på Trädgårdsgatan. Det är inte lätt när staden är gammal, hus och gator flyttas inte lätt.
Därför handlar det inte om några långa trädrader, men också ett par, tre träd på en gata får stor betydelse, säger han.
– Träden är också viktiga för att kunna ta emot ökande regnmängder, när vintrarna blir våtare. Åbo är känsligt för översvämningar. Ån rymmer en viss mängd vatten, men blåser det in mer från havet och åns yta stiger har vattnet ingenstans att ta vägen.
Regnvattnet leds till träden, som suger upp det, och på det sättet hindras föroreningar från att följa med ut i ån och vidare i havet. Foto: Annina Suominen
En miljögärning för Östersjön
Gatubrunnarna hinner inte med vid häftiga regn och gatorna svämmar över. Att få marken att suga upp vatten är svårt när den är asfalterad.
Därför leds dagvatten, som regnvatten, på asfalterade områden till gatuträden som suger upp ytvattnet från trottoarerna.
Männistö säger att också små lösningar har betydelse för att få resultat i stor skala.
– Stadsvatten innehåller till exempel skadliga partiklar och sot och genom att ta tillvara dagvattnet redan där det uppstår i stället för att låta det rinna ut i Aura å och andra vattendrag hindrar vi föroreningarna från att nå havet. Det är en miljögärning och ett sätt att skydda Skärgårdshavet och Östersjön.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.