Åboprofessor: Samtycke i lagen hade gjort domen för våldtäkt av tioåring strängare
Johanna Niemi, professor i processrätt vid Åbo universitet. Foto: Privat
#metoo, finlandssvenska #dammenbrister och finska #memyös är steg i rätt riktning – vi talar öppet om vad som sker i samhället.
Att kvinnor och flickor berättar om sina upplevelser och att män träder fram och börjar engagera sig mot sexuellt våld utgör en bra grund för förändringar, enligt Johanna Niemi, professor i processrätt vid Åbo universitet.
– Det har hänt mycket tidigare, lagändringar som till exempel den om sexuellt antastande från 2014, skandaler med mera. Vi hade också slut walk i Finland för några år sedan, det var stort men inte lika stort som det som sker nu, säger hon.
Då det gäller lagstiftningen skulle ett konkret steg i efterdyningarna efter #metoo vara att verbalt sexuellt antastande kriminaliseras, inte bara fysiskt som nu är fallet, säger Niemi.
Och Finland borde införa samtycke i sexualbrottslagstiftningen, som flera politiker framfört under den senaste tiden.
Det skulle ge en tydlig riktlinje för hur vi borde tänka kring vår sexuella självbestämmanderätt.
– Det finns alltid ett visst budskap i lagstiftningen, säger Niemi.
Flera fällande våldtäktsdomar skulle samtycke knappast leda till.
En samtyckeslag innebär krav på medgivande från alla som är iblandade i ett samlag.
I dag kräver lagstiftningen att våldtäktsförövaren använt sig av våld eller hot om våld, eller att offret var försvarslöst, för att kunna dömas för dådet.
Många blev upprörda då Åbo hovrätt i november friade en man från åtal för grov våldtäkt av en tioårig flicka.
I stället blev mannen dömd till grovt sexuellt utnyttjande av barn och fick tre års ovillkorligt fängelse.
Om offret är minderårigt betraktas våldtäkten som grov.
I det här fallet tror Niemi att samtycke i lagen hade lett till strängare dom för mannen.
Men samtycke skulle fortfarande kräva trovärdiga bevis för att en våldtäkt begåtts. I sådana fall där två personer till exempel befunnit sig i en lägenhet dit de båda har gått frivilligt kan sådana bevis saknas.
– Men ofta finns det något, till exempel sönderrivna kläder, hotfulla sms eller mejl, säger Niemi.
Mycket av bevisbördan hänger oavsett på offret i fall där det inte finns många konkreta bevis. Varje liten sak borde därför tas bättre tillvara.
Polisen, åklagarna och domstolarna borde också bemöta offren bättre, säger Niemi.
Gör de det så kunde vår sexualbrottslagstiftning fungera ganska okej, tycker hon, även om hon vill att samtycke införs.
Mannen som friades från åtal för grov våldtäkt av en tioårig flicka dömdes sedan till tre års fängelse.
Enligt lagen kan man dömas till sex års fängelse för våldtäkt, tio för grov våldtäkt.
Det har aldrig hänt i Finland.
Att straffen ses som för svaga provocerar många. Men enligt Niemi är det här vanlig praxis för alla sorters våldsbrott i Finland. Och straff har i medeltal blivit aningen strängare på sistone enligt Niemi.
– Jag själv tycker inte att det är ett självändamål att straffa folk hårdare. Ingen blir en bättre människa av att sitta i fängelse. Problemet är att domstolar inte betraktar betungande faktorer, till exempel psykiskt lidande.
– Tre år ovillkorligt är i finska mått ett ganska långt straff.
Niemi påpekar att många jurister tycker att det finns en diskrepans i straffskalorna, exempelvis om man jämför våldsbrott med narkotikasmuggling som kan leda till betydligt hårdare straff.
– Det beror på att vi har internationella överenskommelser som innebär att man måste ha högre straff för den sortens brott. Det är också en historisk tradition, till exempel att misshandel inte är ett så allvarligt brott.
Människorättsorganisationer har länge påpekat vikten av samtycke i lagen. Finland ratificerade den så kallade Istanbulkonventionen, som även den talar för att samtycke finns i lagen, redan år 2015.
– Den säger att samlag utan samtycke måste vara ett brott, men inte att det brottet måste vara våldtäkt, påpekar Niemi.
Samtycke
Samtycke i lagen skulle innebära att våld eller hot om våld inte skulle krävas för dom för våldtäkt. Bördan om att bevisa att ett brott begåtts kvarstår. Samtycke skulle ge en tydligare signal om vilken sorts sexuellt beteende som ska accepteras, och signalera vikten av rätten att få bestämma över sin egen kropp. Flera länder har den här sortens lagar.
I dag säger strafflagen, kap. 20, 1 § om våldtäkt: ”Den som genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag ska för våldtäkt dömas till fängelse i minst ett och högst sex år.
För våldtäkt ska också den dömas som genom att utnyttja att någon till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår utforma eller uttrycka sin vilja, har samlag med honom eller henne.”
”Slut walk” är en internationell rörelse från 2011. Den innebär protestmarscher med syftet att få stopp på uppfattningen att en kvinna som våldtas har sig själv att skylla. Man vill också få fram att en kvinnas klädsel inte har någon betydelse vid sexualbrott.
#metoo
Hashtagg/kampanj som skapades i oktober för att uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier är mot kvinnor.
#dammenbrister är en finlandssvensk motsvarighet som fick sitt ursprung i en Facebookgrupp och ledde till upprop som tusentals skrev under. Nu finns även finska #memyös.
ÅA-psykolog: Inget tvivel om att vanliga män är problemet
Åbopolitiker: Lagen bör beakta det psykiska lidandet vid våldtäkt
Insändare: ”Nej är alltid nej!”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.