Bokaktuell Åboprofessor: Behöver vi alls tala om ’AI’?
Vi måste fundera över vad artificiell intelligens är och vilken roll den har för vårt arbete i framtiden.
Markku Nurminen, professor emeritus i informationssystem vid Åbo Universitet, ger ut en ny bok: ”Kenen työtä tietokone tekee?” (Vems arbete gör datorn?). Han vill ifrågasätta hur vi förhåller oss till artificiell intelligens.
Termen artificiell intelligens ser Nurminen som vilseledande. Han menar att termen ger intrycket att datorn är en självständig varelse med egen agens.
— I diskussionen om AI får vi inte glömma bort vem som använder tekniken, vem tjänar på den, vem får makt och vems intressen ligger bakom? Programmen fungerar enligt formella principer som någon har skapat.
Nurminen presenterar ett alternativt sätt hur vi kan förhålla oss till, och prata om, AI och dess relation till vårt arbete.
— Jag vill också ifrågasätta om vi behöver begreppet AI över huvud taget. Kanske kunde vi i stället tala om olika system och tillämpningar i våra arbeten och våra liv, säger han.
Jacob HjortmanNurminen vill ge en grund för hur mänskligt arbete kan tas som utgångspunkt i diskussionen om AI. Perspektivet kallas ”arbetsinformatik”, där termen arbete inkluderar all målmedveten mänsklig aktivitet.
Programmen finns till för att hjälpa oss att utföra vårt arbete, men Nurminen ser också att de kan ha motsatt effekt i dag.
— Till exempel lär sig inte eleverna i skolan att förstå de matematiska regler och verktyg man använder på samma sätt som förr. När datorn alltid utför beräkningarna riskerar man att mista känslan för hur matematiken fungerar och vad det är man gör. Det gör inte att vi blir mer effektiva, i stället tappar vi förmågan att förstå och formulera de problem som sedan kan lösas mer eller mindre effektivt, säger han.
På liknande sätt vill Nurminen varna för problem vi får om vi tappar insikten i hur AI-programmen producerar den informationen den ger oss.
Människans omdöme behövs
Det finns en gräns för vilket arbete en dator kan göra. Det blir människans uppgift att ha omdömesförmåga och smidighet att hantera oförutsägbara händelser, då behövs en förståelse över de formella processer och beräkningar man överlåtit åt datorn.
Boken presenterar inte någon direkt lösning på de problem Nurminen beskriver.
— Jag vill ge en grund för hur diskussionen kunde föras med mänsklig aktivitet och arbete i centrum, säger Nurminen.
Nurminen berättar att diskussionen kring de här frågorna den senaste tiden rört sig kring vikten av att ha transparens i hur AI-programmen fungerar.
— Vi kunde kräva att en beskrivning av programkoden finns tillgänglig i en överblickbar form. Så att man kan förstå till exempel hur ChatGPT producerar de svar den ger och om informationen är sann, säger Nurminen.
Vetenskapen har forskningsmetoder som förklarar hur forskaren kommit fram till sina resultat och varför vi ska tro att de är tillförlitliga. På samma sätt kunde AI presentera programkoden så att den som vill kan förstå hur programmet fungerar och hur det kommer fram till de resultat de ger.
— Varför skulle vi annars tro på något vad programmet säger? frågar Nurminen.
Bra Markku! (som låtit datorn ”komponera” en finsk tango: ”Sommaren, minns du den än?”. Om man inte begriper fundamental matematik och fysik kan man göra stora misstag med datorn.
Tack för artikel – och uppenbarligen bok! – som avmystifierar AI på vettigt sätt och tar upp viktiga frågor kring det.