Förflytta dig till innehållet

Åbopolitikens stora framtidsfråga: Äga själv eller köpa tjänster – Arkea kan vara på fallrepet

Arkiv / Stefan Holmström
Kvinna håller upp banderoll
Enligt ägarpolitiken är Åbo stad redo att överväga att Arkea säljs. Bilden är från en demonstration i höstas, då Arkea ville byta kollektivavtal för de anställda.

Åbo stad har ett nytt ägarpolitiskt program. Inom Vänsterförbundet, de mest kritiska, är man mest nöjd med formuleringarna om hur ägarstyrningen grundar sig på öppenhet och växelverkan, samt att man ”på ett behörigt sätt ska sörja för personalens representation i förvaltningen.”

– Det här är en stark signal att man måste lyssna på de anställda, säger gruppordförande Mirka Muukkonen.

Partiets mål har varit att stärka de anställdas roll, säger hon.

Muukkonen är glad för att den entydiga meningen om att staden ska avstå från Arkea ersattes med att Åbo ”är redo” att göra det.

– Den största utmaningen är vad som blir kvar i Arkea.

Om lönsamheten är dålig eller om Åbo köper allt färre tjänster, kan det vara att Arkea säljs.

Eftersom Arkea verkar går bra finns det ingen orsak att göra sig av med bolaget, anser Muukkonen.

– Åbo kommer ändå fortsättningsvis att köpa en betydande mängd tjänster.

Våra ståndpunkter har noterats, såsom omformuleringen att Arkea inte ska säljas direkt och att de anställda ska får en personalrepresentant i stadens strategiska bolag.

Taru Pätäri (SDP), under måndagens fullmäktigemöte

Mycket av debatten i fullmäktige på måndagen handlade om hur dåligt det ha gått för verksamhet som staden har bolagiserat, och hur många har förlorat sina jobb.

Jobb går ändå inte upp i rök bara för att de inte finns kvar i kommunal regi, kontrar Heikki Pälve, vice ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp. Folk arbetar i stället för de företag som säljer tjänster till Åbo, säger han.

– Det är inte ett självändamål att staden med skattemedel sysselsätter människor, utan det att vi kan sysselsätta människor i Åbo.

Pälve hoppas att politiker skulle känna samma oro för anställda inom privata sektorn som de gör för anställda inom stadens egna bolag.

Om vi i tid hade gjort nödvändiga strukturella förändringar hade Arkea kunnat ha kvar sina 1 500 anställda. Med den politik som somliga står för, såsom vänstern, har Arkea snart inte många anställda kvar.

Jarmo Laivoranta (C), under måndagens fullmäktigemöte

Kommunens kärnuppgifter är klart definierade, likaså kräver lagen att kommunen ska bedriva kostnadsaffektiv verksamhet, säger Heikki Pälve.

– Hur kunde vi vara mer kostnadseffektiva än företag som verkar på den öppna marknaden?

Han kritiserar ändå inte kommunalt ägda bolags ledning.

– Det är väldigt svårt att leda bolagen inom de ramar som ges.

Ett exempel var stadigt förlustbringande Turun Seudun Rakennustekniikka, som 2018 sade upp alla anställda då ingen ville köpa företagets tjänster.

– Det är bara korkad ägarpolitik om vi ska fortsätta driva liknande undermålig verksamhet.

Problemet i bakgrunden, ett tabu som inte får diskuteras, är den stela arbetsmarknaden och fackrörelsen som för brinnkära livet håller i anställningsvillkoren.

Pauli Kossila (Sannf), under måndagens fullmäktigemöte

Kraven på hyresbostadsbolaget TVT-Asunnots avkastning fick också Vänsterförbundet att reagera. Vinsten kunde användas för bolagets utveckling, enligt VF.

– Om vi hade varit ett större parti hade det ägarpolitiska programmet sett lite annorlunda ut, som Mirka Muukkonen sade i fullmäktigedebatten.

En av de stora förändringarna är ändå att Kuntec nu blir en upphandlande och anknuten enhet. Kuntec knyts på så vis närmare staden och förutsätts inte göra vinst och ge avkastning.

När Kuntec kom in på den fria marknaden förlorade bolaget snabbt jobb. Vi hade besparats bekymmer också i vinter, då man jämför med den gatuskötsel som nu är konkurrensutsatt.

Johannes Yrttiaho (VF), under måndagens fullmäktigemöte

Överlag hittas den klaraste skiljelinjen mellan VF och de övriga partierna då det gäller just synen på kommunalt ägda bolag. Ännu starkare åsikter hittas inom det lokala näringslivet, de rösterna har också hörts klart, som inför förra valet säger Muukkonen.

– De säger rakt ut att kommunala bolag är bråkmakare. De vill bli kvitt dem.

Förenklat sett kommer den politiska debatten under de närmaste åren att handla om vilka serviceproducenter Åbo stad ska äga – och vad allt som kan köpas in.

Det här gäller särskilt efter att välfärdsområdet övertar många avtal som Åbo stad nu har med Arkea. En försäljning blir aktuell då ”tjänsterna som bolaget producerar för staden är mycket ringa”.

Plock ur ägarpolitiken

Arkea: Bolaget verkar lönsamt (…) och dess interna finansiering täcker alla verksamhetskostnader och investeringar i anläggningstillgångar.

Kaarea: Ägandet är motiverat för att stadens lagstadgade tjänster produceras och en kostnadseffektiv produktion av stödtjänster säkerställs (…) men bolaget behöver inte vara stadens dotterbolag.

Kuntec: Staden kan vid behov sälja en del av sina aktier i bolaget till andra kommuner och offentliga upphandlande enheter (…) men bolaget ska även i fortsättningen vara stadens dotterbolag.

Åbo Energi: En konkurrenskraftig inkomstföringsnivå och en ökning av ägarvärdet.

Åbo Hamn: Målet är att ha den tredje största omsättningen och den näst största passagerarmängden bland alla hamnar i Finland.

TVT Asunnot: Inkomstföringen till ägaren utökas behärskat (…) så att bolagets rimligt prissatta hyresnivå upprätthålls.

Källa: Åbo stads ägarpolitik 2022–2025

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter