Åbopolisen nådde miljoner efter knivattacken i Åbo
ArkivPolisen i centrum. Polisen i Åbo hade världens ögon på sig i samband med knivattacken i augusti. Via sociala medier lyckades man också nå många med väsentlig information. ÅU-foto
Knivattacken i Åbo den 18 augusti inträffade klockan fyra på eftermiddagen. Sydvästra Finlands polisenhets första tweet om situationen gick ut en dryg halvtimme senare.
Den tweeten, och de 27 som följde under fredagen, hade sammanlagt drygt 3,5 miljoner visningar.
Under hela veckoslutet hade polisenhetens tweetar sammanlagt 4,3 miljoner visningar.
Den mesta lästa var på engelska – det språk polisen använde vid sidan av finska och svenska – och informerade om att den misstänkta gärningsmannen skjutits och i var i polisens förvar.
Den tweeten hade närmare 400 000 visningar, berättar Teemu Äikäs, överkonstapel och informationschef.
– Sett till helheten lyckades vi bra med vår information.
Äikäs säger att polisen valt att använda just Twitter eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att få ut information som kan läsas på de flesta plattformar.
Därför föredrar polisen Twitter framför Facebook.
I krissituationer som den i centrala Åbo den 18 augusti kommer informationen först i brottstycken.
– När det finns en helhetsbild är det dags att skriva pressmeddelanden, säger Äikäs.
Ytterligare ett skäl till varför polisen i allt större utsträckning använder Twitter är att det med medför arbetsro.
Om medierna får information den vägen underlättar det för lägescentralens anställda, säger Äikäs och exemplifierar med skottlossningen på restaurangen Venus i Åbo för en dryg vecka sedan.
– Information om den incidenten gick ut klockan halv två på natten.
Ni informerar allmänheten via Twitter men kan allmänheten också informera er på samma sätt?
– Det är svårare. När vi går ut med efterlysningar om tips så gör vi det med bekräftad information som grund. Vi vet att det vi söker – till exempel en viss bil – har anknytning till det vi utreder.
När allmänheten gör det kan informationen vara felaktig men den som det gäller påverkas trots det.
Äikäs säger att polisen försöker ingripa i ryktesspridningar på nätet så gott det går.
Slutna grupper kommer den trots allt inte åt, och Äikäs uppmanar allmänheten att vända sig till betrodda myndigheter om den vill ha korrekt information i krissituationer.
Stadens interna information kunde ha varit bättre
Åbo stads informationsgång i samband med knivattacken i augusti var inte felfri, men bristerna fanns inte i informationen utåt.
Saara Malila, informationsansvarig vid staden, säger att det var den interna informationen som kunde ha varit bättre.
Det är också den som staden rankar som viktigast i krissituationer.
– Först informerar vi internt, sedan ser vi till att informationen kommer till vår webbsida och sedan till sociala medier. Det här ska ske inom loppet av några minuter.
I övrigt gäller det för staden att stöda myndigheternas, och speciellt polisens informationsgång.
Utöver information om krishjälp och, som i fallet med knivattacken, sorgearbetare, förmedlar staden ingen annan information än den som bekräftats av myndigheterna.
Forskare: Myndigheter måste bli bättre på att lyssna
Sociala medier är en naturlig del av myndigheters och räddningsväsendens risk- och krishantering men det räcker inte längre med att enbart informera allmänheten.
Vill myndigheterna försäkra sig om att rätt information når så många som möjligt, och att rykten och falsk information inte får fotfäste, då måste de använda sig av sociala medier som den breda allmänheten använder sig av dem.
Det säger medieforskaren Klas Backholm på Åbo Akademi, som är aktuell som medförfattare i en antologi om förhållandet mellan medier och kriser av olika slag.
Backholm har i första tittat närmare på myndigheters erfarenhet av medie- och informationshantering i samband med plötsliga kriser.
Han konstaterar att det finns olika förväntningar på myndigheternas sätt att informera beroende på hurdan kris det handlar om.
I samband med översvämningar eller kraftiga stormar, som tenderar att vara långsamma kriser eller förutsägbara på ett annat sätt än terrorattacker, förväntas myndigheterna ha en informationsstrategi klar.
Plötsliga våldsdåd som till exempel knivattacken i Åbo i augusti tillåter större improvisation.
Trots det kan myndigheterna förbereda sig inför plötsliga kriser och bli bättre på att hantera sociala medier, säger Backholm.
Den data som samlats in visar att myndigheterna har svårt att anpassa sin information så att den passar sociala medier.
– Det handlar inte enbart om att sprida information. Det handlar också om att lyssna, men myndigheterna har sällan en strategi för det.
(Artikeln fortsätter efter bilden)
Medieforskare. Klas Backholm säger att myndigheter tillåts improvisera i plötsliga kriser, men det betyder inte att de inte kan förbereda sig. Foto: Vera Schoultz
Det här, att inte enbart informera utan att också kommunicera med allmänheten, förutsätter att myndigheterna etablerar sig på de sociala medierna.
Backholm hänvisar till en forskningskollega i Norge som läst igenom de drygt två miljoner tweetar som sändes efter terrorattacken på Utöya.
Slutsatsen är enkel: om en myndighet inte är väl etablerad på sociala medier redan innan en kris är det ytterst svårt för den att få gehör för sin information i samband med en kris.
I Utöyafallet var det kombinationen ”Justin Bieber”-”#prayfornorway” som fick genomslagskraft, när Biebers fans ville att popstjärnan skulle uppmärksamma tragedin.
Myndigheterna lyste däremot med sin frånvaro.
Backholm säger att polisen i Finland lyckats rätt så bra med sin närvaro i sociala medier, mycket tack vare att kåren har så kallade nätpoliser.
Något som kunde hjälpa ytterligar vore ett konto som gäller för flera myndigheter, en motsvarighet till 112-numret som folk kunde vända sig till för att få snabb och saklig information, säger Backholm.
Myndigheterna gör alltså klokt i att interagera med allmänheten. Samtidigt är det, speciellt i samband med kaotiska krissituationer, svårt att få en överblick av hur diskussionen går.
Inom ramen för projektet ”Rescue” har Backholms forskargrupp på ÅA testat användarvänligheten hos ett nytt verktyg som tagits fram av norska kollegor.
Verktyget ska ge myndigheterna möjlighet att följa olika diskussioner i en och samma ruta.
Det här kan i sin tur förbättra möjligheterna att komma åt falsk information, som ofta uppstår i samband med krissituationer.
Backholm säger att i en viss mån är rykten en ofrånkomlig del av kriser. Inte heller journalister hinner med i snabba händelseförlopp.
Om myndigheternas överblick av den allmänna diskussionen på sociala medier förbättras kan ryktesspridningar avstyras i ett tidigt skede.
Det finns också en positiv aspekt av hur allmänheten använder sociala medier i krissituationer som myndigheterna borde ta vara på.
Backholm talar om ”digitala volontärer”, alltså personer som vid sidan av myndigheterna engagerar sig för att hjälpa till.
Om myndigheterna inte kommer i kontakt med dessa personer kan, å ena sidan, viktiga hjälpinsatser gå förlorade.
När flyktingförläggningen i Åbo på sensommaren 2015 tog emot ett stort antal asylsökande hade Röda Korset till en början svårt att koordinera de frivilligas hjälpinsatser.
Å andra sidan kan det leda till ytterligare problem. Backholm hänvisar till en översvämning i Österrike där frivilliga oanmält dök upp och mydigheterna tvingades överväga att evakuera dem.
Istället för att bli tagna på sängen borde myndigheterna fundera på hur dessa insatser kan tas till vara, också med tanke på nästa kris, är Backholms poäng.
HÄR SAMLAR VI ALLT OM KNIVATTACKEN I ÅBO.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.