Åboledd forskning: Antibiotika mot lindriga blindtarmsinflammationer effektivt
Biostatistikern Saija Hurme vid Åbo universitet, docent samt överläkare Paulina Salminen vid ÅUCS och professor samt överläkare Juha Grönroos vid ÅUCS har varit med om ett projekt som kan leda till att mängden blindtarmsoperationer i Finland minskar drastiskt. Foto: Peter Alexis
Finsk forskning ledd av Åbo universitetscentralsjukhus visar att en inflammerad blindtarm inte alltid behöver opereras bort.
Det finns två typer av blindtarmsinflammation – lindriga och komplicerade.
Hela 70–80 procent av inflammationerna är lindriga, och det är just i de fallen som en operation kan undvikas, berättar Paulina Salminen, docent och överläkare vid ÅUCS samt professor och överläkare Juha Grönroos vid ÅUCS. Salminen är ansvarig forskare för studien.
Världens vanligaste jouroperation
Blindtarmsoperationer, som alltså egentligen är att ta bort ett inflammerat blindtarmsbihanget, är världens vanligaste jouroperation. Det är en praxis som tillämpats vid inflammation i Finland i över hundra års tid.
Cirka 6000 operationer utförs i Finland varje år.
Att kunna ersätta en större del av dem, cirka 2500, med antibiotika skulle med andra ord göra en märkbar skillnad både då det gäller patientens bekvämlighet och kostnader. Sjukfrånvaron minskar också, och operationssalarna på sjukhusen kunde användas till annat.
– Årligen skulle man i framtiden kunna spara in miljontals euro, om praxisen med antibiotika användes flitigare, säger Grönroos.
Den antibiotikakur som används i studien räcker tio dagar, varav ett par tillbringas på sjukhus med dropp.
– Det är egentligen för stor mängd antibiotika, men vi måste förstås vara extra försiktiga vid en studie. I framtiden behövs kanske inte heller sjukhusvistelse och dropp, säger Salminen.
Finland i bräschen för forskningen
Forskningen presenterades för första gången för några år sedan, och de resultat som presenteras nu är följder av en uppföljningsstudie som omfattar 256 blindtarmspatienter som behandlats enbart med antibiotika samt 272 patienter som behandlas med operation.
– De flesta återfallen inträffade inom ett och ett halvt år. Ju längre tid som gått sedan antibiotikakuren, desto mer sällan återkommer inflammationen. Under uppföljningen på fem år visade det sig att totalt 61 procent av patienterna inte behövde opereras, berättar Salminen.
Frågan om hur man bäst kan använda antibiotikan i framtiden kräver mer forskning.
Salminen konstaterar också att samarbete med flera sjukhus krävs för att få så kvalitativ forskning som möjligt. Sex sjukhus och över tio forskare samt biostatistikern Saija Hurme från Åbo universitet har skött blindtarmsprojektet.
Finland är det första land som genomfört en så pass omfattande studie av det här slaget.
I USA görs 300 000 blindtarmsoperationer årligen, och den finländska studien har därför fått mycket internationell uppmärksamhet, berättar Salminen som fått telefonsamtal från stora medier efter att studieresultaten publicerats i den medicinska publikationen JAMA.
Att ge antibiotika i stället för att operera vid lindriga fall är däremot inget som i nuläget kunde säljas till fattiga länder med mindre utvecklad sjukvård. Orsaken är att det krävs en så kallad skivröntgen för att kunna fastställa att inflammationen är lindrig. Skivröntgen kräver att sjukvården är välutvecklad.
Salminen påpekar att det alltid är nödvändigt att ta reda på huruvida blindtarmsinflammationen är lindrig eller kräver operation. En inflammerad blindtarm som spruckit är i värsta fall livshotande.
Studien
Studien APPAC leds av ÅUCS och visar att antibiotika är effektivt vid lindriga blindtarmsinflammationer, och att operationer av blindtarmen, eller rättare sagt blindtarmsbihanget, kan undvikas.
APPAC leds av docent och överläkare Paulina Salminen vid ÅUCS.
År 2015 publicerades de första resultaten, och nu har man publicerat resultat av en femårig uppföljning som pågått vid ÅUCS, universitetssjukhusen i Tammerfors och Uleåborg samt centralsjukhusen i Jyväskylä, S:t Michel och Seinäjoki.
Uppföljningsstudien omfattar 256 blindtarmspatienter som behandlats enbart med antibiotika samt 272 patienter som behandlas med operation. De är i åldern 18–60.
Här berättar Paulina Salminen mer om det internationella medieintresset som väcktes:
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.