Åboländska jordbrukare satsar på bondböna då gödselpriserna stiger
Torkan, störtregnet, den isiga vintern samt kriget i Ukraina påverkar höstens skördar. På vilket sätt är ännu oklart och det orsakar oro hos så väl Åboländska spannmålsproducenter som privathushåll.
I fjol var ett svårt år för spannmålsodlare då skördarna misslyckades till följd av skorpbildning och torka. Ett misslyckat år till i rad kan vara ödesdigert med tanke på att 2023 redan ser utmanande ut.
Vädret påverkar lokalt
Hur väderförhållandena påverkar jordbruket skiljer sig redan på det lokala planet.
– Torkan var svår här i mina trakter, säger Peter Lindström på Rugnola gård i Kimito. Sedan kom störtregn, vilket hjälpte skördarna lite trots att det kom ett par veckor för sent. Grannbyarna fick dock mindre regn än vi, så skillnaderna gårdar emellan kan bli stora.
Regnet kom i grevens tid – ett par veckor senare så hade situationen blivit mycket värre. Just nu ser skördarna ut att bli normala, men de påverkas av vädret under resten av sommaren, säger han.
Vetet som han sådde på hösten totalförstördes av isen och har behövt ersättas på våren. Trots att vårvetet lyckades förhållandevis väl innebar det att stora investeringar gick förlorade.
Bondböna och oljeväxter lönsamma
Till följd av den stora osäkerheten kring inkomster och skördar avvaktar Lindström med att köpa gödsel till nästa år. Han behöver också fundera särskilt noga över vad han ska så och de olika spannmålens kostnader.
– Jag har också i år försökt odla spannmål av olika sorter för att ha alternativ enligt efterfrågan och pris. I år har jag odlat vete, maltkorn, grynhavre, bondböna och ryps, säger Lindström.
Bondbönorna kräver minst gödsel, så han har satsat på att odla en stor mängd av dem.
Helena Fabritius, verksamhetsledare vid Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund i Åboland, säger att också oljeväxterna varit rätt förmånliga att odla i år och att många därför satsat på dem.
Höjda produktionskostnader kan tvinga jordbrukare att lägga ned
Spannmålspriserna följer världsmarknaden, säger Fabritius, och de påverkas därmed av händelser på det globala planet.
Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland orsakar både att en stor del av världens skördar eventuellt faller bort och att gödsel- och energipriserna höjs.
Prisindexet höjdes en hel del då kriget började, men sjönk när EU lovade åtgärder för att få skörden exporterad från Ukraina. Just nu går det bara att spekulera i hur priset kommer att se ut på hösten, då världssituationen kan ändra så snabbt.
Ifall priserna på exempelvis konstgödsel stiger höjs jordbrukarnas produktionskostnader. Deras inkomster ökar inte med inflationen trots att utgifterna ökar, vilket leder till att lönsamhetsmarginalen minskar. Därmed finns det oro att jordbrukarna inte får produktionskostnaderna för nästa års sådd täckta och blir tvungna att lägga ner sin verksamhet.
Producenterna kan inte bestämma priset
Spannmålsproducenterna har enligt Helena Fabritius inga möjligheter att bestämma priserna förädlarna köper spannmålen för.
– Till exempel beror priset på rågbröd i butiken till 93 procent på förädlarnas kostnader, och prishöjningarna beror därmed på höjda transport- och bränslekostnader för dem och inte rågen, säger Fabritius. Att produktionskostnaderna höjs för jordbrukarna innebär inte att de kan höja priserna som förädlarna köper dem för.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.