Åboländsk riksdagskandidat utsätts för grova trakasserier – Polisen står maktlös
Han minns inte exakt när allting började. Svartmålningen, ryktesspridningen, trakasserierna. De anonyma påhoppen som skickas till partikamrater, riksdagen, Pargas stad, Pargas kyrkliga samfällighet, till ÅU och till arbetsgivaren.
Grova anklagelser som bland annat säger att han är pedofil och sexköpare, att han har en homosexuell relation med en ÅU-redaktör och att han är en bedragare som har gjort sig skyldig till försnillning och annan ekonomisk brottslighet.
Han är SFP:s riksdagskandidat, första vice ordförande i Pargas stadsfullmäktige och kyrkofullmäktiges ordförande. Han heter Jan ”Bambu” Eriksson.
– Anklagelserna är mycket grova. För att skydda min familj och mina anhöriga vill jag inte ge ut några detaljer om vad de innehåller, men det är allt mellan himmel och jord.
Eriksson har svårt att bedöma hur många meddelanden den anonyma antagonisten har skickat eftersom mottagarna ofta raderar skriverierna utan att informera honom.
– Jag tror att det rör sig om hundratals meddelanden.
Jag kan förstå att man är av olika åsikt i politiska och kyrkliga frågor, men att gå till sådana här personangrepp kan jag inte acceptera.
Trakasserierna har pågått i några år och ökar alltid då det är valtider, som nu inför riksdagsvalet och tidigare då det har varit kommunalval och församlingsval.
När Eriksson som kyrkofullmäktiges ordförande för fyra år sedan gick ut i medierna och sade att han har en annan värdegrund än dåvarande kyrkoherde Harry S Backström som ansåg att församlingen inte kan delta i en prideparad, tog trakasserierna fart.
LÄS OCKSÅ
Förtroendevald ledsen över kyrkoherde Backströms negativa inställning till Pride – "Alla i församlingen delar inte hans syn"Samma sak hände då han i vintras valdes till första vice ordförande i stadsfullmäktige.
– Alltid då jag syns mera i offentligheten exploderar det. Jag kan förstå att man är av olika åsikt i politiska och kyrkliga frågor, men att gå till sådana här personangrepp kan jag inte acceptera. Jag har inte blivit dödshotad eller så, men man vet ju aldrig vad som rör sig i avsändarens huvud.
Inte bara Eriksson som har trakasserats
De hatiska texterna skrivs oftast på webbformulär där man kan ge respons på till exempel ÅU-artiklar. Meddelandena har också skickats via arbetsgivarens responsformulär. Ibland får också enskilda tjänstemän och förtroendevalda skrivelserna direkt till sin e-post.
Eriksson har inte själv fått några meddelanden, de skickas alltid till en utomstående part som på ett eller annat sätt har med Eriksson att göra.
Det är inte bara Eriksson som har trakasserats. I meddelanden som har skickats till ÅU har Väståbolands svenska församlings kyrkoherde utsatts för sexuellt kränkande kommentarer och också ÅU-redaktörer har trakasserats.
Vem kan det då vara som hyser ett sådant agg mot Eriksson? Ingen aning, säger han.
– Det kan vara precis vem som helst. Det är klart att jag har funderat mycket på vem det är och vad hen har för motiv att svartmåla mig. Det är förstås jobbigt att inte få något svar, men jag försöker att inte tänka så mycket på det, annars blir jag tokig.
Eriksson säger att hans arbetsgivare och andra som har tagit emot de osakliga och osmakliga kommentarerna har förstått att inte ta dem på allvar.
– Jag är glad att jag har fått uppbackning och stöd av alla dem som har tagit emot meddelandena.
Han har gjort flera brottsanmälningar och också ÅU har anmält skribenten till polisen. Men förundersökningarna har alltid lagts ner.
Mycket svårt för polisen att utreda fallen
Kriminalkommissarie Maria Sainio på Pargaspolisen bekräftar att det har lämnats in ett antal brottsanmälningar. Fallen utreds som misstänkt ärekränkning.
– Det har varit mycket svåra fall att utreda. Ip-adresserna leder inte till någon privatpersons dator utan de kan vara kopplade till offentliga datorer på till exempel bibliotek eller så kan adressen finnas i en server utomlands och då är det inte mycket vi kan göra.
Genom att dölja ip-adressen och använda ett krypterat nätverk, en så kallad VPN-tunnel som upprätthålls av privata datasäkerhetsföretag kan man till exempel sitta i Pargas, men ip-adressen går till en svensk server.
VPN-tunnlarna kan också användas av företag, samfund och myndigheter som vill skydda sig från hackare. Att ta reda på vem som använder en dator som ingår i ett krypterat nätverk är inte lätt, inte ens för polisen.
Det finns nämligen noggranna bestämmelser i tvångsmedelslagen som stipulerar när och under vilka omständigheter polisen får ta till tvångsmedel för att identifiera en ip-adress.
Det förutsätts bland annat att det misstänkta brottet har ett tillräckligt högt straffvärde. Eftersom straffet för ärekränkning endast är böter betyder det att polisen i fallet Eriksson har mycket små möjligheter att gå vidare med jakten på trakasseraren.
– Jag är besviken på att polisen inte har kommit vidare. Jag hoppas verkligen att de skulle kunna utreda ärendet och hitta den som skickar de här meddelandena, säger Eriksson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.