Åbolands fiskarförbund var under 1900-talet en talesman för hela skärgården — förbundets historik del I är klar
Jan-Erik Järvinen har skrivit Åbolands fiskarförbunds historik del I, det vill säga om 1900-talet. T h nuvarande verksamhetsledaren Kaj Mattsson. Foto: Anja Kuusisto
”Åbolands fiskarförbund och fiskerinäringen under 1900-talet” heter en färsk bok skriven av Jan-Erik Järvinen, som under de två sista decennierna under 1900-talet var fiskarförbundets verksamhetsledare.
Boken är del 1, då fiskarförbundet i Åboland fyller 100 år 2026 ska del 2 utkomma. Den skrivs av Kaj Mattsson som sedan 2001 har varit verksamhetsledare för förbundet.
Fiskarförbundet är en intresseorganisation för en i dag liten yrkesgrupp, men under förra seklets tidigare del hade så gott som alla åboländska familjer någon fiskare i huset.
Fiskarförbundets roll växte med tiden och dess roll blev också mycket större än som intressebevakare för en viss näring.
Förbundet förde hela skärgårdens talan
– Förbundet blev som en talesman för hela skärgårdsbefolkningen. Den engagerade sig i skolfrågor, transporter i skärgården, elektrifieringen av skärgården. Förbundets ordförande var i regel någon riksdagsledamot och kanalerna till staten var raka, beskriver Järvinen.
– I allra första början var Åbolands fiskarförbunds uppgift handgripligen rådgivande. Då skulle förbundet visa hur fiskeredskap användes och ta in nya sådana. Under krigstiden och efterkrigstiden var det via förbundet fiskarna skaffade sina redskap som garn, med mera. Man kan med fog säga att förbundet bidrog till att folk hade mat på bordet.
Jan-Erik Järvinen bläddrar i boken.
I historiken har Järvinen utgått från protokoll och årsberättelser. Han har valt att återge en del av materialet i ursprungligt utförande med olika textfonter och stilar. Han har också bidragit med egna anteckningar och med en hel del bilder.
Bland Järvinens egna minnen finns till exempel historien om deklarationsresor. Förbundet skötte medlemmarnas, fiskarnas, deklarationer ända in på 1990-talet via hembesök.
– Deklarationsresorna gjordes i regel i februari och då for man till Väno, Borstö, Lökholm, Kopparholm, Aspö och Jurmo. Jag har färdats med båt, förbindelsebåtar, snöskoter och helikopter för att ta mig fram på de resorna, säger Järvinen.
Snöskotern — så här fungerar den!
Snöskotrar är viktiga för skärgårdsbefolkningen av i dag, men när den allra första snöskotern kom till Åboland var det faktiskt till fiskarförbundet.
– Då hörde det till förbundet att åka runt i skärgården och visa hur en snöskoter fungerar.
Det är långt ifrån den enda nyheten förbundet har lanserat. Att de finlandssvenska och tvåspråkiga fiskarförbunden har en gemensam informationskanal i tidningen Fiskarposten är också Åbolands fiskarförbunds förtjänst. Fiskarpostens allra första nummer utkom i april 1985, och tidningen utkommer fortfarande.
Nu finns cirka 20 aktiva fiskare i Åboland
I Åboland av i dag finns cirka 20 aktiva yrkesfiskare. I registret finns ytterligare 76 såkallade klass II fiskare som får sälja fisk, men för vilka fisket inte är den huvudsakliga näringen.
– När jag började jobba på förbundet fanns det 196 fiskare i Åboland, och på den tiden var de indelade i tre kategorier eller klasser, säger Mattsson.
Förändringen under de två senaste decennierna har alltså varit dramatisk, men det får historikens del II fördjupa sig i.
Boken på 340 sidor är tryckt i 450 exemplar. Dess grafiska form står Mikael Syrjälä på Abografi för.
Intresserade av boken kan kontakta Åbolands fiskarförbund för mer info.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.