Zubier står åtalad för grov förfalskning, grovt bedrägeri och penninginsamlingsbrott med anknytning till efterspelet till terrordådet i Åbo i augusti 2017.
Åtalen behandlades i Egentliga Finlands tingsrätt på tisdagen.
Brottsmisstankarna mot Zubier har väckt bestörtning med tanke på att han efter terrordådet betraktades som en hjälte.
Akutsjukvårdaren Zubier var en av de första att rycka in när den nu terrordömda Abderrahman Bouanane gick till attack och dödade två personer och skadade flera.
Även Zubier skadades i attacken och till följd av det är han rullstolsburen resten av sitt liv.
Åtalen som gäller förfalskning och bedrägeri har att göra med att Zubier lämnade in ett förfalskat arbetsintyg till rätten.
Intyget utgjorde grunden för den kompensation som han tilldelades när terrordådet behandlades i rätten, kring 900 euro per månad tills han fyller 65 år.
Enligt Zubier var han inte vid sina sinnens fulla bruk när han förfalskade intyget.
— Jag såg vad som hände brottsoffer i Sverige, att de inte fick någon kompensation, och fick panik. Jag insåg att vår ekonomi skulle krascha eftersom jag inte längre kunde arbeta, säger han.
Zubier medger både förfalskningen och bedrägeriet och är beredd att ta straffet. Däremot bestrider Zubier åtalet som gäller penninginsamlingsbrott.

Olaglig insamling

Åtalet som gäller penninginsamlingsbrott har att göra med en insamling på webbplatsen Gofundme som startades av Vasabon Sonya Höstman strax efter terrordådet.
Höstman, som också står åtalad för brottet, kände sympati för Zubier och ville göra något för att hjälpa honom ekonomiskt. Hon tog kontakt med Zubier och föreslog en insamling.
Enligt Höstman, som deltog i behandlingen på distans från Vasa, kontaktade hon polisen för att utreda hur man gör för att starta en insamling.
Det visade sig vara väldigt komplicerat och hon var redo att överge idén när hon och Zubier tillsammans kom att tänka på Gofundme.
Gofundme är en amerikansk webbplats, där det är enkelt att ordna insamlingar för olika ändamål.
Höstman säger att hon visste att traditionella insamlingar kräver tillstånd av polisen, men inte att samma regler gäller för webbplatser som Gofundme.
— Jag kände att världen hade gått vidare och att det var väldigt vanligt. Det fanns kring fyratusen insamlingar som berörde Finland på Gofundme vid den tidpunkten, säger Höstman.
Att de alla skulle vara olagliga kom hon inte att tänka på.

Ett tråkigt jobb

Distriktsåklagaren Heidi Röblom är den som fått det otacksamma uppdraget att driva åtalet mot Zubier och Höstman.
Röblom yrkar på att Zubier och Höstman ska dömas för penninginsamlingsbrott i och med att insamlingen, som inbringade kring 30 000 euro, saknade tillstånd av polisen.
— Jag förstår att det känns orättvist, men enligt lagen bör man ta reda på vad som är tillåtet och vad som inte är det, säger Röblom.
Hon anser att Höstman ska dömas till ett lindrigt bötesstraff. Zubier däremot bör dömas till villkorligt fängelse på upp emot två år och till att betala tillbaka pengarna. I straffanspråket för Zubier ingår förfalskningen och bedrägeriet.
Både Höstman och Zubier bestrider åtalet som gäller penninginsamlingsbrott.
— Höstman har inte gjort sig skyldig till ett uppsåtligt brott. Hon har uppfattat Gofundmed som ett separat system som skiljer sig från traditionella insamlingar, säger Höstmans rättsbiträde, advokat Linda Björkstrand.
I andra hand bör rätten tillämpa bestämmelsen om förbudsvillfarelse, anser Björkstrand. Den kan tillämpas om lagen är otydlig, men tröskeln för det är mycket hög.

Inget brott

Trots att Zubier inte personligen tagit initiativ till penninginsamlingen verkar det som om han är den som får betala det högsta priset i och med att åklagaren kräver att pengarna, det vill säga brottsnyttan, förverkas till staten.
— Det skulle innebära att min ekonomi kraschar helt. Vi skulle bli tvungna att flytta från vår lägenhet. Min sambo tjänar inte så mycket och jag är sjukpensionerad, säger Zubier.
Zubier och hans sambo har en tre år gammal son. Vid tidpunkten för terrordådet var sonen nyfödd.
Zubiers rättsbiträde, juris doktor Ari Huhtamäki, ifrågasätter om något penninginsamlingsbrott ägt rum över huvud taget.
— Uppsåt är ett rekvisit för penninginsamlingsbrott. Utan uppsåt finns inget brott, säger Huhtamäki.
Enligt honom har Zubier inte begått någon brottslig handling. Han har inte tagit initiativ till insamlingen, han har inte marknadsfört den och han har inte vädjat om donationer. Ingen av donatorerna har heller krävt tillbaka de donerade pengarna.

Jämkning en möjlighet

I stället föreslår Huhtamäki jämkning. Det vill säga, att staten reducerar kompensationskravet till den grad att Zubier slipper betala tillbaka de pengar som insamlingen gav.
— Det som gäller för Zubiers del är återbetalningen av pengarna. Han kommer i vilket fall som helst att dömas till villkorligt fängelse på grund av förfalskningen och bedrägeriet, säger Huhtamäki.
Enligt honom uppfyller Zubiers fall kriterierna för jämkning med råge. Kriterierna har att göra med brottets art, svarandens ekonomiska ställning och övriga omständigheter.
— Jämkningsparagrafen används sällan, men personligen anser jag att det här fallet skulle duga till och med till ett prejudikat.
Enligt Huhtamäki är brottets art sådant att jämkning kan tillämpas, Zubiers ekonomiska ställning är dålig och de övriga omständigheterna känner alla till – terrordådet och Zubiers insats.
— Under dessa omständigheter skulle allt annat vara skamligt, säger Huhtamäki.
Domen kommer den 27 augusti.