Åboforskare: Varje regering sedan 1991 har fixerat mer på säkerhet: "Det gör det lättare att argumentera för hårdare kontroll"
ArkivNästa steg för forskarna är att undersöka om ”säkerhetisering” används för att motivera ändringar i lagstiftningen – och vad eller vilka som utgör hotet. Foto: SPT
En forskargrupp vid Åbo universitet har gått igenom nästan 7 000 regeringspropositioner från åren 1991–2017. Undersökningen visar att användningen av det finska ordet ”turvallisuus” (på svenska säkerhet eller trygghet) har ökat markant.
Under Esko Ahos (C) regering (1991–1994) användes ordet ”turvallisuus” i 16 procent av propositionerna. Sedan dess har användningen ökat stadigt för varje regering. Juha Sipiläs (C) regering använder ordet i 43 procent av propositionerna under sina första tre år.
Doktoranden i juridik Emma Holkeri, som har skrivit en artikel om undersökningen i tidskriften Haaste , säger att undersökningen anknyter till en utveckling som kallas för ”säkerhetisering”.
– Det betyder i all korthet att man tar ett samhällsfenomen och gör det till en säkerhets- och trygghetsfråga, vilket gör det lättare att argumentera för hårdare kontroll, säger Holkeri.
Ur ett politiskt perspektiv utgör detta ett problem. Det är politiskt svårt att argumentera mot ett påstående som sägs förbättra medborgarnas säkerhet.
– Man pratar om en oemotsäglig värdering. Det är på sätt och vis ett retoriskt grepp.
Enligt Holkeri är invandringen ett exempel. I offentligheten diskuterades invandringen tidigare huvudsakligen i humanitära termer, nu diskuteras den alltmer ur ett säkerhetsperspektiv.
Inga slutsatser än
Holkeri påpekar att undersökningen tills vidare är i början. Hittills kan forskarna endast konstatera att användningen av ordet ”turvallisuus” har blivit vanligare, inte vad det beror på. Nästa steg är att se hur och varför ordet används.
– Det är för tidigt att dra alltför långtgående slutsatser om hur betydelsefullt säkerhetspratet är. Ökningen i användningen kan bero på något annat. Därför ska vi forska vidare, säger Holkeri.
Forskarna är intresserade av att veta om säkerhet används för att motivera ändringar i lagstiftningen, hur den aktuella ändringen föreslås öka säkerheten och vad – eller vem – som betraktas som ett hot mot säkerheten.
Enligt Holkeri är ytterligare resultat att vänta under våren.
– Det är viktigt att förhålla sig kritiskt till en retorisk användning av ordet säkerhet, men vi kan tills vidare inte kritisera användningen i propositionerna på det sättet.
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.