Åboforskare i regnskogen: Amazonas kan kollapsa av skogsbränderna
Anders Sirén följer med skogsbränderna i Brasilien och Bolivia från Ecuador. Foto: Privat
Pargasbon och docenten i geografi Anders Sirén är bekymrad.
Han är i den lilla staden Puyo i östra Ecuador tillsammans med sin ecuadorianska hustru. Den närliggande skogen har fått ge plats för odlings- och betesmarker och det värdefulla timret har avverkats för länge sedan.
Ecuador har klarat sig undan de förödande skogsbränderna som rasar i Brasilien och Bolivia, men de har inte gått honom obemärkt förbi.
– Himlen har varit märkvärdigt gul vid tiden då solen går ner, trots att skogsbränderna pågår hundratals kilometer härifrån.
Hur är stämningarna bland invånarna där?
– Här i Puyo märks inte så mycket, men i de större städerna i Ecuador har det ordnats demonstrationer och i synnerhet miljöaktivister är oroliga. Det har skrivits i pressen om skogsbränderna och politikerna har tagit upp frågan.
Skogen har inte alltid brunnit
Att regnskogen brinner är ett relativt nytt fenomen. De första stora bränderna utbröt på Borneo på 1980-talet.
Tills dess trodde man att regnskogarna var så blöta att de inte kunde brinna.
Men i takt med att timmeravverkningen ökade och större arealer höggs ner för att ge plats åt odlingar och betesmark blev bränderna vanligare.
När trädens skyddande krontak inte längre fanns kvar och gav skugga, kunde solen lysa direkt på marken och torka upp det restvirke som blivit kvar efter timmeravverkningen.
När jordbrukarna sedan röjde skog och eldade kvistar och grenar kunde elden sprida sig till restvirket och rasa okontrollerat över stora områden.
Samma sak händer nu i Sydamerika.
Bränderna ger upphov till en ond cirkel
Att trädkronorna och träden försvinner får också en annan dramatisk följd. När de är borta rubbas regnvattnets kretslopp, förklarar Sirén.
– Regnet som tidigare sugits upp av träden och avdunstat för att bilda nytt regn rinner i stället ut på marken och vidare ut i vattendragen, vilket ökar risken för översvämningar. Det skapar en ond cirkel: mindre skog ger mindre regn och mera skogsbränder. Då kan det gå riktigt illa.
Vilka kan följderna bli?
– Det finns ingen skog kvar och hela Amazonas kan kollapsa. Kolsänkorna förstörs och det sätter fart på den globala koldioxidproblematiken och klimatförändringen, säger Sirén.
Han har sett nedbrunna regnskogar på Borneo och det var ingen vacker syn.
– Där finns ingen egentlig skog kvar, endast några enstaka träd. Det finns inte heller mycket kvar av djurlivet. Att återfå den biologiska mångfalden kan ta hundratals år.
Det är omöjligt att säga hur alla de tiotusentals skogsbränderna har fått sin början eller vilka som har startat av misstag och vilka som har antänts i syfte för att starta skogsbränder, säger Sirén.
– Men det finns många som är glada för att det brinner eftersom bränderna ger dem mera odlingsmark.
Impopulär president i Brasilien
Brasiliens president Jair Bolsonaro har fått utstå hård kritik för att inte ha gjort tillräckligt för att stoppa bränderna och för att förneka att de skulle hota klimatet.
Samtidigt ökar inflyttningen till Amazonas, det byggs nya vägar och mera skog fälls för att ge plats för större betes- och odlingsmarker.
Sirén håller med kritikerna.
– Det är illa med en president som tycker det är bra att förvandla skogen till något som ger pengar och som förnekar klimatförändringen. Efter all kritik har han visserligen nu ändrat sig och skickat in militären för att bekämpa bränderna.
Vad borde göras för att få slut på bränderna?
– Det skulle kräva strängare lagstiftning och bättre övervakning. Men det är en enorm uppgift att hålla koll på alla småbönder som också eldar. Det är också svårt att sluta ta ut timmer eftersom så många är beroende av timmerindustrin.
”Bojkott är bra”
Det höjs nu röster för att bojkotta brasilianska soja- och nötprodukter. Skulle det få någon inverkan på situationen i landet?
– En bojkott skulle vara jättebra. I slutändan är det människorna som genom sin konsumtion gör att regnskogen förvandlas till betes- och odlingsmark. Om ingen köper produkterna kan regnskogen bli kvar.
– Bojkotten borde inte bara gälla kött direkt från Brasilien utan också kött från djur inom EU som har fötts upp med brasiliansk soja.
Sirén tycker att Finlands finansminister Mika Lintiläs (C) förslag att utreda möjligheten till ett importförbud av nötkött från Brasilien är värt att understöda.
– Det är en bra idé. När jag hörde det var jag stolt över att vara finländare.
LÄS OCKSÅ:
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.