Åboforskare hjälper skolor att förebygga radikalisering – ”Det är viktigt att rekrytera unga till demokratin”

I Christine Namdars arbete ligger barn och unga i fokus. Namdar har arbetat som speciallärare, och forskar i radikalisering av barn och unga vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Hon har också föreläst vid Åbo Akademi inom ämnet sociologi.
– Min fråga är inte bara hur man förebygger radikalisering och gäng. Min fråga är hur man kan se potential i alla barn och unga. Ofta reagerar vi som samhälle endast om barn har gjort något negativt, säger Namdar.
Namdar har lett ett pilotprojekt i finländska skolor i samarbete med Helsingfors universitet och University of Chicago. Projektet har fått stöd av Svenska folkskolans vänner.

Projektet går ut på att slumpmässigt para ihop elever och låta dem ha mera djupgående diskussioner sinsemellan. Samtalen är ett sätt att forma bekantskaper med personer som tidigare varit främlingar.
– Det kan visa åt dem att det inte är så farligt att få en ny vän och att samtala om något djupare än vädret.
Goda gärningar
En annan del av projektet är att eleverna ska göra något bra på lektionerna. Eleverna får en meny med fem alternativa handlingar som på något sätt kan hjälpa någon annan eller göra en annan glad. Projektet heter Snacka gott – gör gott.
Förutom Namdar deltar professorerna Nicholas Epley och Nicholas di Maggio från University of Chicago samt Marjaana Kavonius från Helsingfors universitet i projektet.
– Det är viktigt att vi rekryterar ungdomar in i demokratin, i stället för gängen, och ger dem ett tillfälle att utföra goda gärningar, säger Namdar.
Vi vet att risken för att gå med i gäng minskar med ungefär 70 procent ifall man går ut gymnasiet.
Christine Namdar
Existentiella diskussioner är viktiga
Namdar tror att skolan har en viktig roll i förebyggandet av radikalisering och gängkriminalitet. I år ska hon föreläsa för svenskspråkiga lärare på Helsingfors stad.
– Jag tror att skolorna har glömt bort att man kan göra meningsfulla saker, lite mera spännande saker. Annars är risken att ungdomar hittar den spänningen någon annanstans.

Enligt Namdar är djupa diskussioner bland ungdomar viktiga. Liknande diskussioner förs också på nätet inom olika radikala grupper. Med meningsfulla diskussioner menar Namdar diskussioner som skapar en känsla av tillhörighet. Till exempel kan diskussionerna handla om att påverka samhället.
– Det vi vet är att digitala plattformar ger oss det vi redan tror på. Om jag klickar på katter så får jag mera katter. Det här gör att ungdomarna inte lär sig om mångfald.
Enligt Namdar kan djupare existentiella diskussioner i skolan fylla en motsvarande funktion som diskussionerna på nätet. Till exempel klimatfrågan engagerar många unga.
– Då blir det konstruktivt i stället för destruktivt, och ger ungdomarna en möjlighet att agera.
Viktigt att ge de unga en konstruktiv plattform
I Sverige har gängen blivit ett uppmärksammat problem.
– Det finns flera systematiska problem i Sverige. Till exempel är segregationen omfattande. Man har heller inte satsat på skolorna på samma sätt som i Finland.
Namdar vill betona att gäng och radikalisering inte är samma sak.
– Radikaliseringen handlar om ideologiskt avvikande åsikter, medan gäng handlar om kriminalitet eller organiserad kriminalitet.

Namdar tycker inte att radikalisering alla gånger är en negativ sak. I grunden handlar radikalism om att motsätta sig samhällets status just nu.
– Det kanske är en sund individ som ifrågasätter det instabila samhälle som vi just nu lever i. Det viktiga är att vi ger unga en plattform och verktyg att påverka samhället på ett konstruktivt sätt.
Ett bredare samhällsperspektiv
Mestadels kommer barnen som är medlemmar av gäng från socialt utsatta områden, men också barn som hör till medelklassen i Sverige kan bli en del av gängen.
– För många handlar det om en fas som de växer ur. För många före detta gängmedlemmar blir det meningsfullt att hjälpa andra som är i samma situation.
Namdar tycker att man måste se problemet med gängen ur ett bredare samhällsperspektiv. Hon är intresserad av omgivningen där barn växer upp.
– Vad är det till exempel med svensk demokrati som gör att barn inte lockas till gymnasiet? Vi vet att risken för att radikaliseras minskar med ungefär 70 procent ifall man går ut gymnasiet.
Straff är ofta är ineffektiva för minderåriga barn. Risken för återfall är hög, visar tidigare erfarenheter från USA. En bättre lösning kunde vara rehabilitering och strängare straff för vuxna som rekryterar till brottslighet.
– Jag är mera orolig för radikalisering än gängkriminalitet, om jag ska vara helt ärlig. Jag tror att väldigt många saknar demokratiska värderingar. Många unga talar extremt radikalt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.