Åbobördiga Ville Hupa, hemma över påsken, rapporterar från USA: Trumpismen försvinner ingenstans
Senast Ville Hupa, som är USA-korrespondent för Svenska Yle, besökte sin hemstad Åbo var i julas. Han åkte tillbaka den 7 januari, dagen efter att Trumpanhängare stormade Kapitolium.
– Den första reaktionen var chock och jag tänkte, vad i helsike pågår. Journalisten i mig önskade jag var där när det hände och inte här. Sedan insåg jag en hurdan enorm nyhet det är, som nog sysselsatte mig flera veckor efter att jag åkte tillbaka.
Trots chocken var händelsen inte oväntad, säger Hupa. Ett djupt missnöje och extrema drag bland ex-presidenten Donald Trumps anhängare har redan länge varit kända.
Hupa hade föreställt sig att något liknande skulle hända redan efter president Joe Bidens valseger.
Många tänker att det värsta nu är över, i och med den nya presidenten. Är det verkligen det?
– De 74 miljoner väljare som röstade på Trump har inte försvunnit någonstans. Många av dem tror fortfarande att valet var riggat, trots att det inte finns något som helst belägg för det.
De politiska spänningarna som präglar USA har funnits där i flera år. Det märks till exempel när man talar med människor, säger Hupa, som bott i USA sedan ett och ett halvt år.
Skyttegravarna är redan så djupa, så vad än president Joe Biden gör får han skit.
Tydligt är däremot också att det nu skett ett maktskifte. Demokraterna kontrollerar representanthuset, och i praktiken också senaten, där platserna är fördelade 50/50, men där Bidens vicepresident Kamala Harris då har den avgörande rösten.
Ett förändrat parti
Men republikanerna sitter ändå på någon makt, bland annat i delstaterna?
– Ja, det ska man komma ihåg. Och med det inflytandet försöker de nu införa nya restriktioner i vallagarna, vilket kan göra det svårare att rösta på många håll. Hittills har 250 olika initiativ förts fram. Jag besökte precis delstaten Georgia för att bekanta mig med vad som händer där.
Vita, äldre, kristna personer utgör republikanernas kärnväljare, menar Hupa. Det är en krympande bas, då USA blir mer mångkulturellt, något som kommer att synas bland nya väljare.
– Republikanerna inser det här. För att hållas flytande måste partiet antingen reformera sig för att tilltala en bredare väljarskara, eller begränsa vissa väljare.
Helt svartvitt (bokstavligen och bildligt) är det ändå inte, påpekar Hupa.
Hur ser framtiden för republikanerna, och USA:s demokrati ut?
– En fråga som fascinerar. Ur ett finländskt och journalistiskt perspektiv tror jag inte trumpismen försvinner. De betoningar – populistisk retorik, sträng invandrarpolitik och ett förakt för ”etablissemanget” – lever starkt inom det republikanska partiet. Kommande politiker måste nästan bejaka de här elementen för att bli invalda i partiet.
En ny president
Trots allt är det uppenbart att det är en helt annan president som leder landet. President Biden har tagit till ”stora släggan”, säger Hupa, och försöker genomföra omfattande och grundläggande reformer medan han kan. Stimulanspaketet på 1,9 biljoner dollar, som republikanerna motsatte sig, och det ännu större infrastrukturpaketet är två exempel.
Tror du det finns en risk för att Biden kör på för hårt, och att det slår tillbaka senare?
– Biden har lärt sig av sin tid som Obamas vicepresident. Biden har sagt, inte offentligt, att Obama fick kritik för att han gick fram för försiktigt, inte gjorde tillräckligt. Nu är Biden inställd på att få gjort så mycket som möjligt. Klart det kan slå tillbaka. Men skyttegravarna är redan så djupa, så hur han än gör får han skit.
Hupa menar att Biden pratar om samarbete mellan de två partierna, men att något sådant inte finns i praktiken.
PrivatMellan New York och Åbo
Sedan han flyttade till New York, i stadsdelen Brooklyn, har Hupa trivts bra i sin nuvarande hemstad. Under coronapandemin har New York dock drabbats hårt, under några veckor i fjol var staden till och med världens epicenter för viruset.
– Det har varit ett hårt slag mot staden och flera invånare. Många har dött, blivit sjuka eller förlorat sina jobb. Staden har inte varit den samma sedan dess.
Det som gör New York till New York är att man kan träffa en massa folk, gå på restauranger, teatrar, matcher, säger Hupa.
Men redan nu finns det tecken på att staden, och landet, återhämtar sig. Vaccinationstakten i USA är betydligt högre än i Finland.
– Det är något amerikanskt över det, att krisen var enorm men nu är farten hård och växeln hög.
Finns det något Hupa saknar med att bo i Finland?
– Det låter klyschigt, men det är klart man börjat uppskatta vissa saker. Så som skattefinansierad dagvård och skola, en fungerande byråkrati, en rätt god infrastruktur, grundtillit, låg brottslighet.
Under sina veckor i Åbo ska Hupa njuta av att umgås med sin familj, som än så länge bor kvar här, promenera längs ån och förhoppningsvis hinna träffa några kompisar.
Så till den avgörande frågan – Åbo eller New York?
– Då vinner Åbo. Det är min hemstad, och det bättre stället att bo på. Men New York förblir en fantastisk stad att besöka.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.