ÅU 24.08.2020 22:29

Åbobornas uppfattning om hur de mår har utvecklats i en positiv riktning, mätt med flera indikatorer. Det här framgår av den omfattande välfärdsberättelsen för Åbo stad 2020.
Åboborna är faktiskt lite friskare än finländarna i allmänhet, i alla fall enligt sjukdomsindex från Instutet för hälsa och välfärd THL och Folkpensionsanstalten. Det här märks också i FinSote, den nationella undersökningen om hälsa, välfärd och service:
”Under perioden 2010-2018 har Åbobornas välfärd utvecklats i en positiv riktning mätt med flera indikatorer.”
Folk i Åbo lever längre och orkar bättre. Tre av fyra arbetande Åbobor tror att de ska orka arbeta ända fram till pensionsåldern.

Stora lokala skillnader

Rapporten, som behandlades av stadsfullmäktige på måndagen, avslöjar ändå också betydande skillnader i hur folk upplever sin hälsa och livskvalitet samt arbets- och funktionsförmåga.
Dessa skillnader är ”avsevärda” mellan olika bostadsområden, enligt rapporten. De som är mest nöjda med sin livskvalitet bor i Hirvensalo-Kakskerta och i centrum. De mest missnöjda bor i Runosbacken-Raunistula och Pansio-Jyrkkälä.
Trots att ånga beskriver sin livskvalitet som god, är det många som säger att de är ensamma och upplever psykisk belastning. Andelen som oroar sig över försämrad arbetsförmåga är också högre än riksgenomsnittet.
Som en detalj kan nämnas att Åboborna skiljer sig oftare än invånare i de andra största städerna, lika ofta som Helsingforsborna.

Många behöver stöd

Fattigdomen har förvärrats i Åbo. Var tionde Åbobo i arbetsför ålder har fått utkomststöd och andelen som har fått långvarigt utkomststöd har ökat.
Många i Åbo behöver också allmänt bostadsstöd. I en jämförelse med de största städerna är andelen som behöver bostadsstöd störst i Åbo och Tammerfors. Andelen har dessutom ökat kraftigt i Åbo sedan på tio år.
Fattigdom bland barnfamiljer är också vanligare i Åbo jämförelse med de sex andra största städerna. Läget har förbättrats endast marginellt på på tio år.
Var fjärde Åbobo har fått kompromissa då det gäller köp mat, mediciner och läkarbesök. Det här är vanligast i Runosbacken-Raunistula och Pansio-Jyrkkälä.

Äldre barn mår sämre

Det goda är hur de mindre skolbarnen verkar må. Elever i årskurs 4–5 förhåller sig positivt till sitt liv, enligt rapporten. Nästan alla (99 procent) har åtminstone en god vän, en god dialog med föräldrarna – och så verkar mobbningen ha minskat, enligt enkäten.
En klar majoritet av de äldre skoleleverna var också nöjda med sitt liv, sin hälsa och studierna.
Mobbning är ändå fortfarande ett problem, noteras i rapporten. Många barn uppger också att lärarna inte är intresserade av hur det går för dem och hur de mår.
Många barns fysiska hälsa är också oroväckande, enligt rapporten. Ju högre upp man kommer, desto värre blir det:
Eleverna i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet upplever att deras hälsotillstånd har försvagats, enligt rapporten. De är också oftare mer ensamma än de yngre.

Ensamhet, alkohol och dåligt minne

Av Åbobor som fyllt 75 upplever hälften att de är lyckliga för det mesta. Fyra av tio beskriver livskvaliteten som god, vilket är en lägre andel än riksgenomsnittet.
En av tio känner sig ensam. Var femte dricker för mycket alkohol.
Det goda är att nästan nio av tio av dem som fyllt 75 anser att de får tillräckligt med hjälp för att klara sig. Det är klart över genomsnittet och bättre än de andra största städerna. Åbo är tyvärr också i topp också då det gäller andelen äldre som upplever att deras minne är dåligt.
Hela rapporten, på svenska, hittas här.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln