Natalie Skogman 14.09.2024 07:00

I ett hus i Port Arthur i Åbo öppnar Ture Laiti dörren till sin lägenhet. Inne är det högt i tak och längs väggarna står hyllor fyllda med böcker och spel. Vinylskivorna och affischerna på väggarna avslöjar ett stort musikintresse, men också något om den aktivism Laiti bedriver.

Flera Sametingslag-affischer hänger ovanför sängen och i ett hörn finns inramad propagandakonst av den samiska konst- och aktivistgruppen Suohpanterror.

Bilden föreställer Sápmi, det vill säga området Sameland, och påminner om sällskapsspelet Afrikas stjärna. Verket syftar på Samelands kolonisering och gruvindustrin.

Natalie Skogman

– När jag var 14 år gammal frågade en i högstadiet mig om jag har sex med renar eftersom jag är same. Det var en väldigt hård upplevelse att inse att jag är annorlunda och inte hör till. Att det finns sådana som kategoriskt inte ser samer som en del av det finländska samhället, säger Laiti.

– Jag började tänka mera kritiskt. Varför alla dessa renvitsar? Varför finns det ingen information om oss i skolböckerna? Varför vet alla så lite om min kultur?

Laiti växte upp i Tammerfors men flyttade till Åbo för två år sedan för att studera konstvetenskap vid Åbo Akademi. Resten av tiden ägnar han åt människorättsaktivism.

För samisk ungdom i Finland

I över fyra år har Laiti varit urfolksrättighetsaktivist på organisationsnivå. Han är vice ordförande för Finska Sameungdomen, en intresseorganisation som i huvudsak har två uppgifter.

– Vi ser till att samisk ungdom hörs i inhemsk politik och att våra rättigheter, och därmed samiska rättigheter, respekteras i landet. När detta inte sker gör vi aktivism. Vi ansvarar för och bedriver samisk rättighetsaktivism i Finland, och vi stödjer våra systerorganisationer i Sverige och Norge.

Natur og Ungdom/Rasmus Berg

Aktivismen och politiken görs i form av kampanjer på sociala medier, protester och lobbande.

– Vi försöker också skapa sociala omgivningar som möjliggör för samisk ungdom i Finland att möta varandra, lära sig mera om sin kultur, förstärka sin samiska identitet och förstå mera om sitt egna samhälle, säger Laiti.

De arrangerar också olika evenemang som exempelvis Sápmi Pride.

Från aktivism på nationell nivå till global nivå

Laiti är också en av tre ordförande för ett globalt forum för urfolksungdomspolitik i Förenta Nationer, FN.

– Där måste vi ha en mera vidgad och global överblick av urfolksrättigheter, bortom det nordiska perspektivet. Här arbetar vi väldigt civiliserat med frågorna via sametingen och Samerådet. I Kina blir urfolk slängda i koncentrationsläger eller omskolningsläger.

Med omskolningsläger avses anläggningar där minoriteter blir assimilerade till majoritetsbefolkningen.

Natalie Skogman

– Stater målar ofta upp mindre kulturgrupper som avvikande. Det hände exempelvis nyligen i Ryssland som nämnt många urfolksrättsorganisationer, bland dem samiska organisationer, som separatist- och terrororganisationer, säger Laiti.

Också i Myanmar, Vietnam, Kina och vissa delar av Sydamerika klassas urfolksorganisationer som extremistiska.

– Kriminalisering av urfolksaktivism är ett globalt fenomen, och vi ser att det nu börjar gå mot samma håll i Norden.

Osäker arbetsmiljö och ny realitet

I april deltog han för andra gången i United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues (UNPFII) i New York. Forumet är ett av de FN-organ som arbetar med urfolksrättighetsfrågor.

Där blev deras ungdomsdelegation hotad.

– FN är inte en säker plats att arbeta i. Vi blev aggressivt fotograferade trots att vi bad personen sluta. Mannen var rysk och sa att han kommer posta bilderna på sådana platser på nätet där man inte vill ha sitt ansikte, säger Laiti.

– Urfolksaktivister från till exempel Kina som kommer till FN löper stor risk att försvinna innan de kommer hem ifall de hamnar på bild.

Natalie Skogman

Nästa vår kommer Laiti ändå igen att åka till forumet i New York och fortsätta arbetet.

– Jobbar man med politisk aktivism, oavsett vilken det är, så medför det en viss nivå av trakasserier och hot. Det är en risk man accepterar när man börjar med det här arbetet. Däremot är jag rädd för vad det här betyder på en högre nivå, eftersom samiska delegationer hittills inte blivit trakasserade, säger Laiti.

Inom FN och den urfolkspolitiska världen är samer och inuiter respekterade som grupper, berättar Laiti. Även om den samiska autonomin är svag, exempelvis i jämförelse med Ålands autonomi, är den fortfarande en av de starkaste i världen vad gäller urfolk.

I Finland kommer man alltid vara same framöver person. Det är värt att tänka på vad som händer med empatin i samhället, när en hel människogrupp konstant blir målade med samma färg.

Ture Laiti

– Att vi nu blivit hotade är en ny realitet, och det har att göra med hur kriget i Ukraina påverkat den allmänna politiska miljön i Ryssland. Urfolk i Ryssland kan inte alls organisera sig politiskt utan att riskera straffas med höga böter eller fängelse. Vi vet också att det är vanligt med politiskt mord där.

– Det kan vara farligt för även oss utanför att kritisera Ryssland. Så det har jag förstås gjort nu, säger Laiti.

Vid FN-forumet i New York höll Laiti ett tal i solidaritet med samer från den ryska sidan.

– Vi blev antagligen hotade eftersom de inte ville att vi skulle prata om det här, och därför kände vi att vi också behöver göra just det. Det är den första regeln, om man blir hotad eller någon försöker skrämma dig så gör du någonting rätt.

Natalie Skogman

Det finländska samhället är ingen oas

Likaså i Finland och på Helsingfors gator har Laiti upplevt hot, trakasserier och förföljelse.

– När jag haft på mig samiska kläder har det hänt att folk spottat och sparkat på mig. Därför är det tryggare att röra sig i grupp. Det är pinsamt men det måste konstateras, Finland är ett konkret våldsamt samhälle för samer.

Iklädd Gákti, de vill säga samiska kläder, har Laiti också upplevt både exotifiering och fetischering av samer.

– Utan att ens hälsa har det hänt att någon kommit fram och petat på materialet till mina kläder. En gång sa en till mig att de aldrig sett en äkta same förut. I Finland kommer man alltid vara same framöver person, säger Laiti.

– Det är värt att tänka på vad som händer med empatin i samhället när en hel människogrupp, oberoende av vem individen är, konstant blir målade med samma färg.

Aktivismen ett ofrånkomligt krav

Att börja med aktivism var inget Laiti hade planerat.

– Jag avskyr politik. Men det är också därför som jag gör det här. För marginaliserade urfolk handlar politik om att vi helt enkelt bara vill ha våra rättigheter och fortsätta leva ostört utan trakasserier, säger Laiti.

– Det här är ingen hobby utan ett måste. För många av oss är det en existentiell fråga. Vi måste göra politik och aktivism för urfolkrättigheternas existens i Norden.

På sitt Instagramkonto delar Laiti öppet med sig av sin aktivism. Det händer att han får otrevliga eller rasistiska kommentarer och meddelanden.

– Man sparar mycket tid och sorg med att genast blockera. Sociala medier är i högsta grad performativa och blockknappen existerar av en orsak. Det är ingen vits att debattera med en person som inte tycker att du, din kultur eller din politiska åsikt borde existera. Man kan inte ha en respektfull diskussion med någon som inte har någon respekt för dig.

Natalie Skogman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln