Natalie Skogman 13.07.2024 08:00

I Finland är personer som identifierar sig som män generellt överrepresenterade i brotts-, vålds- och självmordsstatistiken. Enligt en rapport från Eurostat toppar Finland listan för våld mot kvinnor i EU.

– Det här är ett könat fenomen vari män är personer som är våldsamma mot både kvinnor och andra män. Det är oroväckande och någonting måste göras åt saken nu, säger Jürgen Ross.

Ross arbetar som sakkunnig föreläsare och utbildare vid konsultföretaget Ekvalita.

Sedan två år tillbaka ansvarar han för Ekvalitas maskulinitetsprojektet ”Vem é man? Maskulinitet i skolan” vars syfte är att motverka destruktiv manlighet och stödja konstruktiva sätt att vara pojke, man eller maskulin på.

– Projektet kom till efter metoo och behovet av att diskutera hur olika oskrivna regler påverkar och styr oss om vi inte reflekterar kring dem, säger Ross.

I höst kommer Ross bland annat att föreläsa vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo.

Vad vi menar när vi talar om våld

Det direkta fysiska och det dödliga våldet är ofta det som män riktar mot andra män, men även mot kvinnor.

När det gäller sexuellt våld och sexuella trakasserier innefattar det inte enbart det fysiska våldet, utan även det psykiska. Den sortens våld kan ha långvariga och osynliga konsekvenser som kanske inte syns direkt på den utsatta.

– Begränsande samhällsnormer skapar otrygga sociala situationer då personer inte har möjligheten att få vara sig själva fullständigt. Då pratar vi om strukturellt våld, något vi kan se hos sexuella minoriteters och könsminoriteters höga grad av psykisk ohälsa och depression, säger Ross.

Män är också underrepresenterade när det gäller att söka psykisk vård eller hjälp i förebyggande syfte.

– Det är en slags våld mot sig själv som vi genom våra berättelser och normer tar del av och upprätthåller. Det finns en väldigt stark bild av hur man ska vara en man eller maskulin på rätt sätt och dit hör exempelvis tanken om att klara sig själv, att inte prata om känslor eller söka hjälp.

Viena Kytöjoki

Ross agerar också viceordförande för den feministiska föreningen Män (på finska Miehet). Föreningen lyfter fram och främjar jämställdhet genom påverkansarbete och ställningstagande på strukturell nivå, särskilt vad gäller frågor som berör män och maskulinitet.

Under prideveckan i Åbo kommer föreningen ha ett öppet diskussionstillfälle om frågor som berör identitet och mäns ansvar.

– Att vara maskulin på rätt sätt i Finland innebär att man ska vara en vit heterosexuell cisman med smal och muskulös kropp och inte några funktionsnedsättningar. Man ska vara född i Finland, ha någondera av de nationella språken som modersmål, helst ska man vara medel- till överklass och om man är troende ska man tillhöra kristendomen.

– Om man klockar in på alla dessa egenskaper så har man mycket status, medan man hamnar längre ner i hierarkin av olika maskuliniteter om man går emot någon av dem, säger Ross.

– Men finns det något som är ”en riktig man”? Jag tror att det egentligen bara är en illusion som många försöker sträva efter men som inte är uppnåbar, säger Ross.

Högervindarna blåser

Våldets utbredning gäller inte bara Finland, utan vi pratar om ett globalt samhällsfenomen och en politisk trend. Enligt UN Women utsätts en av tre kvinnor i världen för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid.

– Det handlar om en slags kultur där kvinnohat normaliseras ytterligare, som jag tror har höjts parallellt med ökningen av mera konservativa och extrema tankar hos människor.

– Vi lever definitivt i en tid där väldigt extrema föreställningar och våld normaliseras, samtidigt som högt utbildade forskare och sakkunniga ifrågasätts, säger Ross.

Opinionsmätningar visar både nationellt och internationellt att unga pojkar i högre grad tenderar rösta på högerpartier.

Att trenden inte syns på samma sätt hos äldre generationer spekulerar Ross kan ha att göra med att unga i större omfattning använder sociala medier.

– På nätet kan de ta del av väldigt radikala åsikter som de sedan tar med sig i sin vardag när de inte har förmågan eller verktygen för att tänka kritiskt. Utsagor av män som till exempel Andrew Tate normaliserar, återskapar och kanske även nyskapar kvinnofientliga sätt att tänka på.

– Det här är konsekvenserna av en strukturell förändring som i många år grott i de sociala mediernas gråa zoner, säger Ross.

Natalie Skogman

En analys vid Åbo Akademi i våras bekräftar att den globala trenden också gäller unga finlandssvenska män.

Enligt enkätsvar från 18–27 åriga finlandssvenskar blir kvinnor mera liberala medan män blir allt mer konservativa. 40 procent av männen och 23 procent av kvinnorna säger att de inte vill se en ökad invandring i Finland.

Mer än var fjärde man tycker också att rätten till fri abort borde begränsas, i jämförelse med enbart 7 procent av kvinnorna.

– Kvinnohat, konservatism och rasism är alla stora fenomen som är väldigt rörliga och likaså är människan och människans liv i samhället väldigt abstrakt. Den rörligheten skapar också ett behov av att ta kontroll över något eller någon.

– När vi inte riktigt kan ta fasta på något så kanske vi tar avstånd från det, till exempel genom att motsätta oss att det finns fler än två kön. Det är en förenkling som gör att det skapas en upplevelse av säkerhet, säger Ross.

Illusionen av att ha rätten till kontroll och makt över kvinnors kroppar tar sig desto tydligare uttryck på det anonyma diskussionsforumet Ylilauta, där det framkommit att hundratals smygbilder på kvinnors rumpor sprids och kommenteras.

– Det är viktigt att ännu mera föra in diskussionen om samtycke i frågor som berör sexualfostran, våld och könsnormer. En samtyckeskultur skyddar och gynnar alla oavsett kön, och möjliggör att kunna identifiera om man själv blir trakasserad.

Ljus i änden av tunneln

Ross har hopp om en bättre framtid. Han uppmanar alla att våga prata om våld och samtycke, lyssna på andras berättelser, ta deras upplevelser på allvar och utbilda sig i dessa frågor.

– Av min erfarenhet så uppnår vi inte heller förändring av att peka ut alla killar och män som identiska, utan vi måste ha ett intersektionellt perspektiv.

– Vi föds inte våldsamma utan det är någonting som orsakar det här beteendet, och ett sätt att greppa orsaken till våldet är att bli medveten om det. Det finns många tillfällen där man kan stanna upp och fundera över huruvida något man gör eller säger är våldsamt, innan man ens tar det steget.

Natalie Skogman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln