Åboavhandling: Myndigheterna misslyckas ofta med att lösa hedersrelaterat våld i Finland
De stödjande metoder och rättsprocesser som används för att hjälpa kvinnor som drabbas av exempelvis parrelaterat våld fungerar inte i fall som gäller hedersrelaterat våld, visar en färsk avhandling från Åbo universitet.
Detta trots att diskussionen om hedersrelaterat våld pågått sedan början av 2000-talet och metoderna och rättsprocesserna för kvinnor som drabbas av våld i Finland är väletablerade.
Det är nämligen oftast kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld.
Tuuli Hong. Pressbild
Tuuli Hong, rättsnotarie och juris magister vid Åbo universitet, påpekar i sin avhandling att Finlands straffrättsliga system betonar individuella och enskilda handlingar. Våld som förekommer i ett visst samhälle kan även gälla exempelvis subtila hot, som inte går att bevisa eller bedriva rättsprocesser mot.
En individ i ett samhälle där våld och förtryck är en del av kulturen kan ha svårt att stå emot det. Social kontroll försvårar möjligheterna och är problematiska då de påverkar individuella rättigheter. Det blir en hög tröskel för offren att söka hjälp då myndigheterna kanske inte vidtar några åtgärder över huvud taget.
Hedersrelaterat våld ses som ett kulturfenomen som uppkommit i samband med invandring, och som ett tecken på ojämställdhet mellan könen.
Hongs avhandling visar också att våld i inhemska stängda samhällen, exempelvis i finska religiösa samfund, fungerar på samma sätt som hedersrelaterat våld.
Offrens problem fungerar på samma sätt.
Hong disputerar inom ämnet rättsvetenskap lördagen den 11 januari klockan tolv vid Åbo universitet, Calonia, sal Cal 1. Opponent är Minna Kimpimäki, professor vid Lapplands universitet, och kustos TY-professorn Johanna Niemi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.