Förflytta dig till innehållet

Åboavhandling: Ingen ökning i depression bland barn under ett kvartssekel

Mängden beteendeproblem, problem med känslolivet och hyperaktivitet hos barn ökade inte mellan åren 1989 och 2013. Det är ett av resultaten i Lotta Lempinens färska doktorsavhandling i barnpsykiatri vid Åbo universitet.

Det resultatet bygger på de problem som lärare och föräldrar rapporterat om i sina enkätsvar.

Ser man enbart på föräldrarnas svar har problem med känslolivet tvärtom minskat hos både flickor och pojkar. Det har även pojkarnas beteendeproblem gjort.

Ser man på barnens egna rapporter noterades ingen ökning i mängden depressioner under hela mätperioden. Flickorna rapporterade visserligen en ökad mängd depressioner fram till år 2005, men därefter sjönk siffrorna något igen.

Problemen hopar sig hos en del?

Lempinen konstaterar att en mängd faktorer i samhället påverkar barnens välbefinnande både positivt och negativt, bland annat de ekonomiska konjunkturerna, teknikens utveckling, föräldrarnas allt högre utbildningsgrad och förändringar i skolvärlden.

Lempinen menar att det i medierna ofta förs fram att barnens och de ungas problem har ökat.

”Även om en sådan ökning inte syns i den här undersökningen så kan det hända att problemen polariserats och att ojämlikheten i barnens och barnfamiljernas välbefinnande har ökat”, säger Lempinen i ett pressmeddelande.

Fler fick hjälp – men inte alla

Samtidigt som problemen låg på samma nivå, eller rentav minskade, så ökade antalet barn som fick psykiatrisk vård tydligt – från 2 procent år 1989 till 11 procent år 2013.

Lempinen säger att utvecklingen är positiv, men påpekar att nästan hälften av de barn som uppvisade den svåraste problematiken fortfarande inte fick vård år 2013.

En positiv sak var att mobbningen, enligt föräldrarnas rapporter, minskade kraftigt om man jämför år 1989 med år 2013. Mellan undersökningens två sista mätår, 2005 och 2013, skedde dock ingen förbättring.

Under hela perioden uppgav konstant cirka 20 procent av barnen att de kände sig ensamma. Ännu fler av barnen önskade att de hade fler vänner, men undersökningen visar också att föräldrarna och lärarna upplevde det här som ett större problem än barnen själva.

Viktigt att studera pandemins följder

Lotta Lempinen säger att det är viktigt att följa med utvecklingen i barnens välbefinnande så att vården kan anpassas till behovet och till förändringar i samhället.

Bland fenomen som enligt Lempinen bör undersökas finns coronapandemins följder för barns psykiska hälsa, mobbning, ensamhet och tillgång till psykiatriska tjänster.

Även de sociala mediernas påverkan på barnens välbefinnande bör följas upp, säger hon.

Så gjordes avhandlingen

Den bygger på enkäter gjorda åren 1989, 1999, 2005 och 2013 i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Cirka 1 000 barn i åldern 8–9 år deltog varje år.

Med hjälp av barnen, föräldrarna och lärare kartlades barnens psykiska välmående, mobbning, ensamhet och användande av psykiatrisk vård.

Metodiken var densamma alla år och svarsprocenten var 85–95 procent.

Jean Lindén/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter