Åbo yrkesinstitut och Axxell har garderat sig mot yrkesutbildningsreformen – Axells rektor: "Reformen är bra"
Lilla hanken. Utbildningen för handel och data vid Åbo yrkesinstitut. Foto: Annina Suominen
Åbo yrkesinstitut och yrkesutbildaren Axxell har båda garderat sig mot den omdiskuterade yrkesutbildningsreformen.
Utbildningschef Olli Pietilä känner inte igen den bild som målats upp i offentligheten på sistone.
Det senaste exemplet är en enkät gjord bland lärare inom olika yrkesutbildningar som visar att eleverna fått färre undervisningstimmar och att lärarna är oroliga över att eleverna lämnas vind för våg (ÅU 23.10).
Vid Åbo yrkesinstitut har man ökat undervisningstimmarna för första årets studerande.
– Det är tydligen skillnader mellan olika utbildningar. Men vi har läget under kontroll, säger Pietilä.
Axxells rektor: Reformen är bra
Hos yrkesutbildaren Axxell ser man positivt på yrkesutbildningsreformen som på sistone varit föremål för kritik.
Rektor Lena Johansson känner inte heller igen den bilden som målats upp.
– Reformen är bra. Den gör att vi nu har ett gemensamt system för unga och vuxna studerade, säger hon.
Enligt Johansson är det nedskärningarna som gjorts under de senaste åren som är problemet, inte reformen.
För att gardera sig har Axxell skurit ner på personalstyrkan och administrationen, och satsat resurserna på undervisningen.
– Närundervisningen har inte minskat. Dessutom har vi satsat på examanshandledare som hjälper studerandena. För tillfället har vi sju handledare, snart får vi en åttonde, säger Johansson.
Hon ser positivt på reformen och säger att Axxell har det bra ställt tack vare att man lagt resurserna på undervisningen.
Tomas Björkroth, enhetschef för utbildningen i Brusaby, håller med.
– Vi har förberett oss väl och startat planeringen i god tid. Det gör att vi är bättre rustade, säger han.
Björkroth lyfter fram Axxells satsning på examenshandledare som ett exempel. Satsningen genomfördes för 1,5 år sedan.
– Examenshandledarna ser till att studerandena får all hjälp och allt stöd de behöver i skolan. Det här är vår egen satsning, säger Björkroth.
ÅU-fotoAxxells utbildning i Brusaby i Kimito. ÅU-foto
Studerande med särskilda behov kräver stödresurser
Liksom många andra yrkesutbildare har Axxell också studerande med särskilda behov som behöver extra stöd i undervisningen.
Då är det en fördel att examenshandledarna finns till hands.
Men Björkroth känner inte igen kritiken som riktas mot yrkesutbildningsreformen och de negativa effekter den påstås ha på undervisningen.
Han tror att det finns skillnader mellan skolorna där en del skolor lyckats bättre, andra sämre med att anpassa sig till reformen.
Axxell verkar höra till dem som lyckats. Men på det allmänna planet ser Björkroth ändå risker.
– Minskningen av resurserna är den största utmaningen. Det gör att det finns risk att reformen delvis inte kan genomföras som man tänkt, säger han.
Tågordningen är dessutom bakvänd.
– Först skär man ner i resurserna och sedan genomför man reformen, det är att gå fel väg. Man borde ha gjort tvärtom, först genomfört reformen och sedan minskat på resurserna, säger Björkroth.
Han påpekar att det alltid finns en grupp studerande som inte behärskar de grundläggande spelreglerna, varken i skolan eller på jobbet.
De är frånvarande från skolan, och ute i arbetslivet kommer de inte på jobb eller har svårt att klara sina arbetsuppgifter.
– Det finns risk att de här personerna blir utslagna i fall de inte får stöd och hjälp. Någonstans går ändå en gräns för när det är skolan som ska ge stödet och när det är andra instanser i samhället som ska ta ansvaret, säger Björkroth.
Arkiv/Timur YilmazAxxells turismutbildning i Åbo. ÅU-foto
Susanne Karlsson, enhetschef för Axxells utbildningar i Pargas och Åbo, är också positiv till reformen.
– Den ökar möjligheterna till mer flexibla studier och ger studerandena bättre färdigheter att uppfylla kraven som arbetslivet ställer.
Utbildningen har planerats i samarbete med företrädare för arbetslivet, säger hon.
Varje studerande får också en personlig utvecklingsplan för sina studier.
Under arbetspraktiken får de handledning både från skolan och från arbetsplatsen.
Men också Karlsson ser de minskade resurserna som ett hot.
– Minskningen kan begränsa möjligheterna till flexibla studier, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.