Åbo vill ha bättre koll på hur konst kunde användas – konstnären Jan-Erik Andersson välkomnar idén
Stefan HolmströmEgentliga Finland fick ett program för offentlig konst i fjol, nu ska också Åbo stad få ett sådant.
– Det här är en jättebra sak. Det är också i sista minuten eftersom Åbo har varit nere i en djup svacka, säger Åbokonstnären Jan-Erik Andersson.
Andersson minns 1990-talet och dåtida museidirektören Päivi Kiiskis skulpturstadssatsning. Åbo fick då fjorton nya miljökonstverk, bland dem den italienska konstnären Mario Merz ”Fibonacci Sequence 1–55”, på elverkets skorsten.
– Skulpturstaden var en fin och stor satsning men den offentliga konsten har levat på sparlåga sedan dess.
Vissa satsningar har också gått helt fel i Åbo, säger Andersson. Han nämner skolcentret på Hirvensalo, Syvälahden koulu. Det ordnades en konsttävling men så avblåstes allt.
– Då brände jag propparna när man på det här viset stängde ut yrkeskonstnärer.
Här riktar Andersson kritiken mot stadens ledning, inte kulturväsendet. Förståelsen har saknats, likaså pengarna.
Arkiv / Mikael PiippoDet har ändå skett en positiv förändring i Åbo under de senaste åren, anser Jan-Erik Andersson. Därför är det också bra att det nu blir ett särskilt program för offentlig konst.
– Åbo har aldrig haft något motsvarande.
Stadsstyrelsen ska ta ställning till programmet för offentlig konst på måndag.
Att mål finns nedskrivna är viktigt, det påverkar på sikt, anser Andersson. Sådana kunde också noteras i andra sammanhang, anser han.
– I Vanda slår man redan i detaljplaneskedet fast på vilket sätt det ska komma konst i ett område.
Slottsudden kan bli konststadsdel
I förslaget till Åbo stads program för offentlig konst noteras det blivande bostadsområdet Slottsudden som en möjlig så kallade konststadsdel. Det här betyder att området kunde vara ett pilotprojekt för hur offentlig konst kunde tas med som en del av själva planeringen.
Slottsudden skulle i så falla få ett eget konstprogram som definierar tyngdpunkterna för områdets konstverk samt de evenemang som skulle ordnas där. Programmet skulle också omfatta direktiv för hur konsten finansieras och upphandlas.
De som bygger något i området skulle i samband med tomtöverlåtningen förpliktas att reservera en viss andel av tomtens pris och byggkostnader för konst. Åbo stad skulle för sin del också omfattas av samma krav för det som staden bygger.
Elva i styrgruppen
Det är tänkt att Åbo stads program för offentlig konst skulle ha tre fokusområden. Ett av dem skulle vara kopplat till fotgängar- och cykelvägar samt kollektivtrafiken, ett annat skulle handla om lokala konstteman i staden.
Det tredje fokusområdet skulle gälla konst vid infartsvägar och andra trafikknutpunkter, som flygfältet. Under Päivi Kiiskis tid skissade Andersson på sådant.
– Jag ritade ett verk för flygfältet och en båge över motorvägen, hade till och med en byggnadsingenjör att räkna ut hur bågen skulle konstrueras. Inget av det här gick ändå vidare.
Bristen på pengar var orsaken.
Andersson ställer sig något tveksam till den föreslagna styrgruppen för offentlig konst, närmare bestämt sammansättningen av en. Enligt förslaget skulle styrgruppen ha elva medlemmar men bara en representant från konstvärlden:
– Den personen kan säkert känna sig ganska ensam, tror Andersson.
Tre tyngdpunktsområden i framtiden
1. Platser där folk anländer eller avreser, visuella ”portar” vid stadsområdets gränser. Exempel: järnvägsstationer, det kommande resrecentret, flygplatsen, Sverigebåtarnas rutt, Slottsuddens nya terminal och viktiga vägars knutpunkter.
2. Stadens dragningskraft stärks med konstinslag vid vandringsleder och cykelrutter och kollektivtrafikens rutter. Med upplysta objekt och ljuskonst skapas upplevelser då folk rör på sig.
3. Olika stadsdelar kan få konst som stöder områdets karakteristiska miljö och funktionalitet samt ökar intresset för platserna. Det här skulle särskilt gälla stadsdelar utanför centrum.
Källa: Förslaget till Åbo stads program för offentlig konst
Vill sammanföra arkitekter och konstnärer
Helsingfors har enligt Andersson en mera professionell syn på offentlig konst än vad Åbo har haft. Det samma gäller Tammerfors, där företaget Frei Zimmer arbetar med konstkoordinering, det vill säga hitta rätt konstnär och verk till olika platser.
Frei Zimmer – med en bildkonstnär som vd och arkitekter som anställda – höll i trådarna exempelvis då sex lokala konstnärer skapade en konstverkshelhet för Tammerfors strandtunnel, Finlands längsta vägtunnel. Andersson vann för övrigt tävlingen där staden ville göra konstverk av tunnelns höga ventilationstorn.
Överlag hoppas Andersson att konstnärer kunde komma med i olika projekt redan då de planeras. Nu går det lätt så att men börjar tänka på konstverk först då allt är klart.
– Det här är något jag själv saknar, som bottnar i min egen syn på hur konst kopplas in från första början.
Med ett ordentligt helhetskoncept från starten blir inte konstverk element som känns påklistrade.
Andersson vill överbrygga klyftan mellan arkitekter och konstnärer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.