ÅU 12.10.2018 20:00

Risto Veivo är utvecklingschef vid Åbo stad.

Anser att målet är realistiskt

Han menar att målet är fullt realistisk och pekar på att 2/3 av koldioxidutsläppen kommer från energianvändningen.
Att man ska öka andelen förnybara energikällor i framförallt fjärrvärmeverket i Nådendal, där det gjorts investeringar i mångmiljonklassen de senaste åren.

2029 är ändå längre än vad de allra flesta är i närheten av att lova. Vad är de mest kritiska punkterna för att det här ska lyckas?

– De två mest kritiska sakerna är energin och trafiken, därför att de står för så stora andelar av utsläppen. Jag tycker att vi har en bra plan när det gäller energin och när det gäller trafiken inför staten både stöd och regleringar samtidigt som vi har ganska många egna åtgärder på gång.
Men i slutet av dagen handlar det om vad varje invånare beslutar sig för att göra. Hur de själva väljer att ta sig från punkt A till B och vidare till C.
Är det något som är kritiskt så är det att vi måste ha med oss folk, men vi har åtgärder för att uppnå det också, säger Risto Veivio.

Fölis lånecyklar är ett av många sätt att få ner trafikens utsläpp.

Elva år kvar

Det är bara elva år kvar och såldes är en del åtgärder redan i full gång. Veivo nämner de sex elbussarna som lokaltrafiken har på linje 1 som bland annat trafikerar sträckan mellan hamnen och centrum.
– Vi jobbar intensivt för att förbättra omständigheterna för cykling. Ett ganska enkelt sätt är de nya rödmålade cykelbanefält som dykt upp på några ställen i Åbo nyligen, men det finns betydligt mer komplicerade mål. Vi har preparerat ett utvecklingsprogram för cykling som stadsstyrelsen ska ta beslut om under hösten. Det ska vara lätt och säkert att cykla i Åbo och mellan Åbo och de närmaste grannorterna, säger Veivo.

Räknar inte med importerade utsläpp

Kolneutralt är dock inte hela sanningen. Åbo räknar inte med utsläppen från de produkter som importeras.
– I kalkyleringarna från Åbo-området inhör bara emissionerna som orsakats i området. Kolfotavtryck är en annan viktig aspekt som vi också söker att minska, säger Veivo.
Små och stora exempel följer. En ishall med ett energisystem som använder spillvärmen i kylprocessen till att värma upp andra delar av lokalerna. Skansenområdet nämns som ett viktigt pilotprojekt för hur Åbos invånare ska kunna bo utan att förbruka lika mycket energi.
– Vi måste titta på minst två olika sätt när det gäller energin. Det handlar både om produktion och användning. Det går inte att ersätta all fossil energi med biobränslen på ett hållbart sätt, vi måste även använda energin smartare också, säger Veivo.
Det var inget snack om vad lokalpolitikerna tyckte om saken när stadsfullmäktige röstade om I våras.
– De var överens om klimatplanen 2029. Alla ledamöter som var på plats stödde den, säger Veivo.

Inte gratis att  ställa om

Att ställa om ett samhälle är inte gratis. Energiinvesteringarna i Åbo mellan 2014 och 2017 har gått på 300 miljoner euro uppdelat på 100 miljoner för Åbos energibolag och 200 miljoner från stadens samarbetspartners som exempelvis Forum. Det allra mesta har gått till fjärrvärmeverket i Nådendal, 240 miljoner euro.

Hur mycket mer investeringar krävs?

– Kanske inte så mycket mer på energisidan, men visst krävs det några, förhållandevis, mindre investeringar. I Esbo håller man på med på och testar djupvärme, enkelt uttryckt en mycket djupare form av bergvärme. Om och när det fungerar har vårt energibolag ett avtal om att börja bygga en här också.

2029 är snart här. Hur långt har ni kommit?

– Från vårt referensår 1990 har vi redan reducerat en kvarts del av utsläppen och ser man per capita handlar det om en tredjedel. Vi har ett delmål på en halvering från 1990 till 2021 och det tror jag att vi kommer nå, säger Veivo.
– Sedan har vi inte tänkt att sluta när vi blivit kolneutrala. Målet är att Åbo ska kunna bli klimatpositiva då. Att vi binder mer koldioxid än vad som släpps ut.
Peter Alexis
nyheter@aumedia.fi

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln