Åbo tar strid med staten om entimmeståget – kan inte betala så mycket som staten vill
– Åbo har inte kapacitet att investera i banprojektet Västbanan, som tidigare hette Entimmeståget, enligt den modell som staten nu har fattat beslut om.
Det är budskapet från Åbo stads ekonomidirektör Valtteri Mikkola, sambandsdirektör Matti Niemi och kanslichefen Tuomas Heikkinen till stadsstyrelsen i Åbo som möts på måndag.
Arkiv/Carina HolmStyrelsen ska, som ett tilläggsärende med snabb tidtabell, ta ställning till Västbanans nya finansieringsmodell.
De tre tjänstemännen hänvisar till att Åbo stad redan nu beräknas göra ett underskott nästa år, trots inplanerade sparåtgärder på 40 miljoner euro.
– Underskottet i ekonomiplanen gör att det inte är möjligt med tanke på stadens investeringsförmåga att delta i finansieringen av banprojektet enligt statens beslut, skriver de till stadsstyrelsen.
Ministerutskottet slog fast andelarna
Det var några dagar före jul som regeringens finanspolitiska ministerutskott beslöt att staten ska stå för 51 procent av Västbanans finansiering, medan kommunerna som berörs ska stå för 49 procent.
Åbos tjänstemän hänvisar till ett annat beslut som utskottet fattade samtidigt om ett annat banprojekt.
Det finanspolitiska ministerutskottet beslöt nämligen också den 19 december 2023 att ägar- och finansieringsansvaret för banprojektet till flygplatsen Helsingfors–Vanda ska fördelas så att staten står för 70 procent, Helsingfors stad för 18,17 procent, Vanda för 9,08 procent, samt Lahtis för 2,75 procent.
– Åbo stad anser att kommunernas andel av banprojekten åtminstone måste vara enhetlig och att man därför inte kan kräva en större finansieringsandel av kommunerna för Västbanan, påpekar tjänstemännen till stadsstyrelsen.
Över 13 procent för Åbo
Ägarfördelningen för aktiebolaget bakom Entimmeståget skulle enligt ministerutskottets färska beslut se ut så här: staten 51 procent, Åbo stad 13,25 procent, Esbo 13,25 procent, Helsingfors 7,5 procent, Salo, 4,84 procent, Lojo 4,84 procent, Vichtis 4,84 procent och Kyrkslätt 0,48 procent.
Som en parentes kan nämnas att ministerutskottet också godkände att projektet byter namn från Entimmeståget till Västbanan, och namnbytet godkändes också av projektbolagets bolagsstämma den 20 december i fjol.
”Inte samma kostnadsfördelning”
Åbos tjänstemän påpekar till stadsstyrelsen att de nuvarande ägarandelarna inte automatiskt kan betyda en motsvarande fördelning av kostnaderna.
– Hur bolagets finansieringsförbindelser fördelas är en förhandlingsfråga, anser de.
De påpekar också att det inte har fattats något beslut om att entimmeståget eller Västbanan alls ska byggas.
– De finansieringsandelar som ministerutskottet anger har parterna inte nått enighet om under de förhandlingar som förts, betonar de.
Viktiga EU-pengar inom januari
Nu skulle det gälla för projektet att ansöka om viktiga EU-pengar inom januari.
Det gäller EU-pengar för byggplanering av sträckorna Salo–Hajala och Esbo–Hista.
Det är bråttom, för ansökningstiden löper ut den 30 januari.
Om man går vidare med projektet enligt ministerutskottets nya ansvarsmodell så skulle det kosta omkring 65 miljoner euro för Åbo att bygga sträckorna Salo–Hajala och Esbo–Hista.
Åbo stads kanslichef Tuomas Heikkinen föreslår därför att stadsstyrelsen besluter om vilka stadens mål är när förhandlingarna med projektbolaget fortsätter.
Det viktigaste målet för Åbo skulle vara att kommunernas andel av finansieringen och ägandet minskar, så att den motsvarar den minskning av kommunernas investeringsförmåga, som social- och hälsovårdsreformenen har lett till.
”Alla borde vara med”
Heikkinens förslag är också att Åbo ska svara att EU-pengarna borde komma alla delägare till godo, så att deras finansieringsandelar skulle minska.
Åbos mål skulle också vara att alla bolagets nuvarande ägare deltar i projektets finansiering.
Bland annat Lojos stadsdirektör Pekka Puistosalo har redan tidigare sagt att den nya finansieringsmodellen är katastrofal, ur kommunalekonomisk synvinkel (HS 9.1.2023).
Nu föreslås Åbo också sätta en deadline för hela projektet med snabb tågtrafik mellan Åbo och Helsingfors.
Förslaget är att Åbos mål ska vara att staten förbinder sig att betala tillbaka det kapital som de andra delägarna har placerat i projektet, om banprojektet inte har blivit verklighet inom före utgången av år 2040.
Förhandlingarna ska fortsätta
Samtidigt betonar stadens tjänstemän att det att man nu skulle ansöka om nödvändiga EU-pengar inte förbinder delägarna att delta i en framtida finansiering av Västbanan.
– Projektbolagets avsikt är att fortsätta förhandla under våren 2024 om vem som ska betala vad.
Enligt Åbo stad är det viktigt att förhandlingarna fortsätter, med vissa villkor.
– Vårdreformen har försvagat kommunernas investeringsförmåga rejält, då omkring sextio procent av kommunernas skattepengar fördes över till välfärdsområdena. Samtidigt har kommunerna fått hela ansvaret för skulderna, som har uppstått delvis på grund av verksamhet som har förts över till välfärdsområdena, understryker Åbos tjänstemän.
”Staten måste ta ett större ansvar”
De betonar att staden ohjälpligt kommer att skuldsätta sig under de kommande åren.
– Att ytterligare öka ansvaret för ny finansiering är oskäligt med tanke på kommunekonomin. Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, skriver de till politikerna, som har sista ordet på måndag.
Kunde dom ens få de nuvarande tågen att funka i snö och kyla vore det bra. Och sista tåget från Hfrs går redan 21.06. Borde finnas ett tåg kl 22 med. Men politikerna vill ha monument, inte vardagliga förbättringar.
”An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regator?”
Glöm nu det här projektet. En investering som inte ens i närheten är ekonomiskt lönsam bör under inga omständigheter förverkligas i synnerhet då landet dras med stora ekonomiska problem. Nu bör ni beslutsfattare ta förnuftet till fånga.