Åbo tänker inte röra skattesatsen – staden borde ändå höja med hel procentenhet, enligt färsk prognos
När Åbo håller presskonferens på måndag om budgeten för 2022 utlovas ingen höjning av den kommunala skattesatsen.
Behovet skulle ändå vara en hel procentenhet i Åbo redan nästa år: från 19,50 till 20,50. Därefter finns det ett behov av ytterligare en höjning med 0,75 procentenheter senast 2025.
Det här framgår av en färsk (4.10) kalkyl som företaget FCG-Perlacon har gjort för Egentliga Finlands förbund. Bakom FCG-Perlacon hittas kommunfinansexperten Eero Laesterä, sannolikt den mest kompetenta prognosmakaren, säger Kari Häkämies, landskapsdirektör i Egentliga Finland.
– Vårdreformen blir en utmaning för alla kommuner men allra störst blir den för stora städer.
Prognos: Höjningsbehovet 2022–2025
Åbo +1,75
Salo + 1,00
Pargas +0,25
Nådendal +0,00
Reso +0,00
Kimitoön 0,00
S:t Karins 0,00
Källa: Skattetrycket, utredning av FCG-Perlacon för Egentliga Finlands förbund (4.10).
Alla kommuners ekonomi förändras totalt – och krymper drastiskt – då social- och hälsovården flyttas över till välfärdsområden 2023. Alla följder kan inte ännu förutspås.
I Egentliga Finland är det endast lilla Tövsala har ett större behov av skattehöjning, 2,25 procentenheter fram till 2025.
Kalkylen för Egentliga Finlands förbund utgår från att inte ens en höjd skatt slopar behovet av nya lån.
Noll i Kimitoön, 0,25 i Pargas
De lokala skillnaderna är stora. Skattehöjningsbehovet är enligt FCG-Perlacons noll procentenheter i Kimitoön och bara 0,25 i Pargas. Behovet av högre skatt kan ändå vara större än vad uträkningen kommit fram till, säger Häkämies.
– Den största oron handlar om att de städer som ska dra med sig de andra inte klarar av att vara regionens motorer.
Bland de stora finns ett undantag: Helsingfors. Staden har haft ett överskott som är lika stort som det sammanslaga överskottet för flera andra stora städer.
Borgmästarprogrammet: ”Nej”
Då det gäller Åbo finns många orosmoln. I fjol skulle Åbo ha gjort ett underskott på nästan 70 miljoner, men de statliga coronastöden knuffade resultatet på plus, 10 miljoner.
”Den dåliga utvecklingen stoppades men kommunernas problem har inte försvunnit, endast förskjutits”, enligt FCG-Perlacons analys.
Nu pekar kurvan igen nedåt för Åbo. Staden är på väg mot ett underskott på 47 miljoner i år, enligt senaste delårsrapport. Det är mycket mer än det underskott på 21,3 miljoner som staden budgeterat med.
En nollinje för den kommunala skattesatsen är ändå fastställd i borgmästarprogrammet:
”I regel avhåller sig staden från att ändra den kommunala skatten och fastighetsskatten under avtalsperioden. Målet är att staden anpassar sig till vårdreformen utan att höja skatterna.”
31.10 kl 19.35. Årtal korrigerat i första stycket.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.