Miljöministeriets regelverk ställer strikta krav på all dumpning av muddermassor som sker till sjöss. Ifall muddermassorna innehåller tungmetaller eller toxiska kemikalier som överskrider miljömyndigheternas gränsvärden måste jordmassorna rengöras, kapslas in och deponeras på land.
– Det existerar fortfarande gott om miljögifter i bottensedimenten i gamla hamnområden. Det kommer att ta flera årtionden innan till exempel det hormonstörande ämnet tributyltenn i havsbottnen bryts ned, säger Reinikainen.

Dyra miljösynder

Uppstädningen efter gamla miljösynder är en dyr affär. Enligt Åbo Hamns uppgifter kostar det fem gånger mer att deponera muddermassorna på land än att dumpa dem till havs.
– Enligt våra kalkyler kostar det omkring 100 euro per kubikmeter att frakta bort toxiska muddermassor och rengöra dem, säger miljöexpert Ari Piispanen på Helsingfors Hamn.
Helsingfors Hamn planerar att dumpa över en miljon kubikmeter muddermassor till sjöss denna höst inom ramen för ett projekt som går ut på att fördjupa och vidga fartygsleden till Nordsjö. Ansvaret för projektet är fördelat mellan Helsingfors stad och Trafikverket.
– Till all lycka har vi inte påträffat toxiska substanser som skulle överskrida miljömyndigheternas gränsvärden i det här fallet. Därför är det fritt fram att dumpa muddermassorna till sjöss, säger Piispanen.

Har ni övervägt att följa Åbos exempel och deponera alla muddermassor på land?

– Nej, ifall muddermassorna är rena så ser jag ingen större idé att deponera dem på land. Det är ett mycket dyrare alternativ och det är svårt att ordna frakten då det handlar om så här stora volymer.

Marinbiologer anser att dumpningen av muddermassor förvärrar övergödningen. Hur ser du på det?

– Den fosfor som finns i muddermassorna är till stora delar bunden till det organiska material och de jordämnen som dumpas. Jag ser det inte som ett stort problem.

Nya tekniska lösningar

Trots att Helsingfors Hamn förkastar tanken på att deponera rena muddermassor på land har staden övervägt olika alternativ till den marina dumpningen.
– Vårt forskningsteam har utvecklat en metod som kan avvattna muddermassor effektivt. Vi använder oss av elektrokinetisk pumpning, vilket försnabbar processen och reducerar kostnaderna märkbart, säger professor Martin Romantschuk vid Helsingfors universitet.
Enligt Romantschuk övervägde Helsingfors Hamn att tillämpa den nya metoden i hanteringen av sina muddermassor men det spirande samarbetet rann ut i sanden.

Tungmetaller i Borgå gästhamn

I Borgå är man för tillfället i färd med att påbörja en muddring av stadens småbåtshamn liksom den fartygsled som leder in till hamnen. Arbetet sker i samarbete med Trafikverket som svarar för farleden medan Borgå stad svarar för hamnområdet.
– Då det gäller muddermassorna från ån och gästhamnen så ska de deponeras på land. Bottensedimenten i småbåtshamnen innehåller så höga halter tungmetaller att de inte får dumpas till sjöss, säger miljövårdsinspektör Arto Lankinen på Borgå stad.
Enligt Lankinen existerar inga planer på att införa motsvarande beslut som Åbo Hamn har gjort.
– Det är muddermassornas halter av miljögifter som avgör hur de hanteras och var de ska deponeras, säger han.

Vasa går sin egen väg

I Vasa sköts den dagliga driften av hamnen av bolaget Kvarken Ports medan stadens tjänstemän ansvarar för hamnens miljöfrågor.
– Vi deponerar alla muddermassor på land. I de flesta fall bygger vi bassänger i direkt anslutning till strandlinjen där muddermassorna kapslas in, säger chefen Markku Litmanen vid avdelningen för kommunteknik i Vasa stad.
Vasa stad ska muddra vid Brändö, Sandviken och Fiskstranden i höst. Enligt Litmanen avslöjade prover från bottensedimenten att havsbottnen innehöll höga halter av nickel, bly, kvicksilver, olja, arsen och koppar som överskred alla gränsvärden med råge.
– Kontaminerade muddermassor fraktas till Stormossen för rengöring och inkapsling, säger Litmanen.
Orsaken till Vasas föredöme är krass.
– Vi kan inte dumpa något till sjöss då Vasa skärgård är så grund. Det finns inga havsdjup här i närheten som skulle uppfylla miljömyndigheternas kriterier. Därför har vi gått in för att bygga landbaserade bassänger i stället, säger Litmanen.
Trots att hanteringen av muddermassor varierar i olika hamnar finns det inga planer på att förenhetliga nuvarande praxis på ett nationellt plan.
– Lagen och miljömyndigheternas direktiv anger ramarna. Vi kommer inte att ge några rekommendationer för hanteringen av muddermassor i enskilda hamnar, säger vice direktör Kirsti Tarnanen-Sariola på Hamnförbundet.