Åbo vill att folk motionerar mer – går in för helt ny modell för idrottshallar
Åbo stad har en ny plan för motionssalar och idrottsplatser. Planen ”Åbo sätter alla i rörelse” godkändes av stadsfullmäktige på måndagskvällen. Det handlar om en samling rekommendationer för hur Åbo stads beslutsfattare ska tänka i framtiden.
Beslutet var enhälligt men det var många som förhöll sig kritisk. En av de skeptiska var Vänsterförbundets Timo Furuholm, som anser att planen inte löser de egentliga problemen.
– Kostnaderna för idrott har blivit för höga för många. Föreningarna badar inte heller i pengar utan fungerar med frivilligkrafter.
Furuholms oro riktas mot visionen för avgifter och stöd. Tanken är att privata bolag allt oftare ska bygga och sköta motionssalar och idrottsplatser. Allt mer kommer att kosta, därför ska staden se över stödformerna till föreningar och hur enskilda motionsidrottare kan sporras, exempelvis med särskilda hobbysedlar.
– Det går inte att få en klar bild av stödsystemet. Det finns också en utbredd oro inom föreningarna, sade Furuholm, själv tidigare kapten för Åbofotbollslaget FC Inter.
Furuholm är kritisk till idén att koncentrera verksamhet till Artukais.
– Ett ökat bil- och bussrally får inte att folk att röra på sig mer. Ingen säger nej till fler idrottslokaler, men de gör inte Åbo till motionens huvudstad.
Det kostar alltid något
I bakgrunden finns den stora bristen av moderna, friska motionssalar och idrottsplatser i Åbo. SFP:s Nicke Wulff påminde om att inget blir billigare för staden om ansvaret för lokalerna allt oftare delegeras till den privata sektorn.
– Ingen bygger privata motionslokaler om inte någon använder sig av dagturerna. Om staden inte bygger själv så betalar vi i stället i form av hyror.
Här kommer bildningsväsendet in i form av den som betalar för att exempelvis hallarna fylls av skolbarn dagtid, sade Wulff.
SDP:s Taru Pätäri välkomnade för sin del planen som ett principbeslut som kan förebygga att staden i fortsättningen inte råkar i en situation där stadens skolor är i så dåligt att skick att många salar och hallar inte alls kan användas.
Vänsterförbundets Mirka Muukkonen ser den nya planen som en utmaning då det gäller stadens stödformer till idrott och motion. Hon anser ändå att planen kan bidra till att priserna för motionshobbyn förblir på en skälig nivå.
I motiveringarna till planen noteras en särskild hobbysedel och att man i Island har goda erfarenheter av sådana.
Samlingspartiets Sini Häkkinen var för sin del mycket nöjd med utstakningarna i planen. Nya stödformer kan enligt henne stöda och aktivera flera barn bättre än det nuvarande systemet.
”Jag saknar en vision”
Sannfinländarnas Mikael Miikkola konstaterade att mycket i planen var välgjort, men att planen känns något ålderdomlig och påminner mer om en inventering.
– Var hittar vi de motiverande elementen? Jag ser inte det här som en innovativ vision om hur stadens idrottslokaler ska utvecklas. Jag saknar en vision.
Miikkola undrade också varför den regionala dimensionen uteblev: I planen talas bara om Åbo, men de som idrottar tänker inte bara på Åbo, enligt honom. Dessutom ligger fokus bara på barn och unga, trots att det är folk i alla åldrar som borde aktiveras, påpekade Miikkola.
Jarkko Wallinkoski (Rörelse Nu) var också oroad för att de beslut som tas bidrar till att fortsätta den negativa utveckling som har förorsakats av pandemin.
Kristdemokraternas Ville Auvinen anser att det finns tre konkreta mål som avgör om hela planen blir lyckad.
– Det första är att folk överlag börjar motionera mer. Det andra är att ingen blir utanför som en följd av att lokalerna finns för långt borta. Ingen ska heller bli utanför på grund av att det blir för dyrt.
Sammandrag: Sex bärande tema
1) Impivaara fotbollshall och ishall, Kuppis utebad och idrottshall, idrottscentret Alfa, Lintula gymnastik- och cirkussal, Petrelius simhall och Samppalinna bollhall: Objekten sätts på stadens investeringslista men alternativa lösningar beaktas också, beslut ska tas utan dröjsmål innan byggnaderna är i obrukbart skick eller hyresavtal går ut.
2) Kommunen satsar i första hand på platser för självständig motion (simhallar, utemotionsplatser, friluftsrutter, skejtplatser, isbanor, närmotionsplatser) och på lokaler som finns i anslutning till skolor.
3) Kommunala anläggningar koncentreras primärt till en allt tätare stadsmiljö. Privatfinansierade satsningar styrs till Impivaara, Kuppis och Idrottsparken samt Laustis och Artukais.
4) Möjligheterna till idrott och motion inomhus och utomhus förbättras vid skolor, på ett sätt som gynnar alla Åbobor. Hallar kan byggas invid nuvarande allaktivitetshus.
5) Stödsystemet förnyas. Målet är ett ökat utbud av lokaler och en modell som sporrar till både ledd och självständig motion. En särskild hobbysedel tas i bruk för barn och unga i åldern 7–19 år.
6) Toppidrotten är en viktig del av motions- och evenemangskulturen. Som en del av stödreformen beaktas därför toppidrottens arenor, evenemang, framgångsrika föreningar och individer. Staden stöder på olika sätt olika arenor med särskild medel som en del av temat ”toppidrottens stad”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.