Åbo stad vill bli klimatneutral år 2029 – men bara på finska
Åbo stad har som mål att vara kolneutral senast år 2029. Målsättningen är ambitiös, men definitivt eftersträvansvärd. På onsdagen ordnade staden ett klimatforum i stadshuset. Inte ett svenskt ord användes under 90 minuter.
ÅU kunde i torsdagens tidning berätta om Åbo stads målsättning att bli klimatneutral fram till år 2029. Stadens klimatplan godkändes av stadsfullmäktige redan i juni 2018. Idén med att bjuda in olika aktörer till ett klimatforum är förträfflig. Hoppas Åbo stad i framtiden ordnar ett klimatforum minst en gång per år. Tillställningen var också slutsåld och extra stolar behövdes. Det här berättar om hur rykande hett temat är.
Klimatfrågan är högaktuell på många vis och det är bra att även ungdomar klart och tydligt tar ställning. Avsikten här är inte att övertyga klimatskeptiker, eftersom inga argument verkar få dem att inse behovet av en förändring. Det viktigaste är att få tillräckligt många att förstå vad som håller på att ske.
Ett konkret exempel, som bra beskriver situationen, är Jukka Käyhkös, professor vid Åbo Universitet, inlägg under klimatforumet i Åbo. Fortsätter allt som nu, kommer Åbo år 2050 att ha samma klimat som Gdansk har i dag. Det här betyder bland annat att det inte regelbundet kommer att finnas ett snötäcke i Åboregionen. En annan stor fråga enligt Käyhkö är havsnivåhöjningen, som i Åbos fall är ungefär lika stor som landhöjningen. Trots att dessa tar ut varandra i Åbo, så är detta inte fallet i till exempel östra Finlands kuststäder. När det gäller klimat är tidsperspektiven långa, det lönar sig inte att fundera på snömängden eller temperaturen de tio senaste åren.
Det är bra att Åbo gått in för att tänka långsiktigt och beakta även den prognostiserade befolkningsökningen i staden. Enligt miljöministeriet kommer endast tre stadsregioner att växa då vi närmare oss år 2040, det är Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Ännu i dag växer totalt tio stadsregioner i vårt land. Enligt stadens egen prognos kan befolkningen i Åbo öka från cirka 193 000 i dag till nästan 250 000 invånare år 2050. Det här inverkar inte bara på klimatmålsättningarna, alla kommande beslut påverkas. Också när Åbo fattar beslut om ett spårvagnsnät ska byggas eller inte, ska man beakta situationen år 2050, inte år 2020.
När staden senast år 2029 blivit klimatneutral ska man fortsätta med att vara en klimatpositiv stad. Det här betyder att Åbo binder mer koldioxid än vad som produceras. Det här är en målsättning som är värd att ta på allvar. Målsättningen kan förverkligas om alla Åbobor och företag samt organisationer som verkar i Åbo drar sitt strå till stacken. Åbos målsättning är beundransvärd och får gärna kopieras av anda kommuner och företag i vårt land och i hela världen.
Tillbaka till klimatforumet i stadshuset. Åbo stad vill bli klimatpositiv, men samtidigt verkar man vara språknegativ. Åbo är en tvåspråkig stad, åtminstone formellt. Hur kan det vara så svårt att förverkliga tvåspråkigheten i vardagen. Ibland lyckas man kvittera tvåspråkigheten med att önska både ”Hyvät naiset ja miehet” samt ”Mina damer och herrar” välkomna till tillställningen. Även det hade man glömt eller rationaliserat bort under klimatforumet. Varför?
ÅU har absolut inget intresse i att agera språkpolis. Tvärtom så borde inlägg på olika seminarier och verksamhet på båda nationalspråken vara en självklarhet i en tvåspråkig stad. Tyvärr, så är det inte bara Åbo stad som glömmer svenskan. Allt flera svenskspråkiga aktörer tar svenskan som en självklarhet, utan att förstå vart det kommer att leda.
Det som man kunnat konstatera är att svenskan börjar vara bortglömd. Det är trevligt att konstatera att den finns, men desto mera behöver man inte fundera på saken. Det som gör saken ännu mera bekymmersam är att också starka svenska institutioner verkar uppleva det viktigt att attrahera till finskspråkiga i Åbo och på andra orter. Åbo Akademi är ett exempel där man i sin marknadsföring, som riktar sig till nya studerande, satsar mera eller lika mycket på finska och finskspråkiga som på svenskspråkiga. Snart ska ingen mera undra varför unga finlandssvenskar söker sig till Sverige.
Tack till Tankesmedjan Agenda och deras 28 mars publicerade rapport. Ur rapporten framgår att en klar majoritet av finlandssvenskarna upplever svenska språkets ställning i Finland som ganska eller mycket dåligt. Frågan lyder, är det någon som bryr sig om våra barnbarn kan leva på svenska i Finland? Behöver klimatstrejkerna snart också få sällskap av språkstrejker?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.