Åbo stad låter riva 100 år gammal trävilla i Idrottsparken – har inte råd att renovera
Åbo stad har ansökt om rivningslov för den 100 år gamla villan Karikon Huvila i Idrottsparken.
Skälet är byggnadens usla skick och att en renovering skulle bli dyr.
– Byggnaden är för liten för kommunal verksamhet och ligger på ett opraktiskt ställe. Staden har en liten underhållsbudget och många skolor och daghem som vi måste prioritera framom en byggnad som vi inte har någon direkt användning för, motiverar stadens tf lokalitetschef Leevi Luoto, som lämnade in ansökan.
Det fastställdes i detaljplanen för Idrottsparken år 1997 att byggnaden inte har något skyddsvärde. Det betyder att man genom att bevara den med en omfattande renovering skulle ta ett undantagsbeslut.
– Det finns många hus från 1920-talet i Åbo och Karikko-villan är därmed inte så speciell i sig. Att man år 1997 forskade i fastigheten och avgjorde att inte ge det skyddsvärde indikerar att det inte nu heller är värt att renovera, säger Luoto.
De betydligt äldre husen vid Samppalinna väderkvarn är skyddade i detaljplanen. De husen ligger i utkanten av den egentliga parken.
Historiskt värdefull
Kulturhistoriker och facklitteratursförfattare Rauno Lahtinen är specialiserad i stadsbyggnadshistoria och ser utan tvekan värde i villan.
– Karikko-villan är den äldsta byggnaden i själva Idrottsparken och historiskt väldigt viktig, säger han. Det är det enda spåret av historia före andra världskriget som finns kvar i parken.
Trävillan hämtades från Terijoki år 1922 och blev Idrottsparkens grundare August Blombergs hem tills hans död 1950. Därefter flyttade Åbos idrottsdirektör Paavo Karikko, som gett namnet åt terrängbanan – ”karikkon”, in. Bredvid huset finns fortfarande Blombergs minnesmärke.
Lahtinen har svårt att se hur man inte skulle hitta användning för ett unikt 100 år gammalt timmerhus.
– Det här är ett exempel på stadens dåliga vana att riva byggnader direkt då mögel hittas, säger Lahtinen. Huset kunde till exempel göras till ett kafé. Man kunde där ställa ut informationstavlor om parkens historia.
Maja MeurmanSkulle behöva restaureras till dryga 85 procent
Enligt den omfattande tekniska bedömning som gjordes i vintras skulle fastigheten behöva restaureras till 85–90 procent.
Bedömningen gjordes efter att man upptäckte en svår vattenskada i huset i december 2021. Läckaget orsakades av att oljepannan slocknat och vattnet i rören frusit.
Eftersom att trävillan de senaste åren endast använts under sommaren som Paavo Nurmi Games kontor har man inte tidigare satt resurser på att restaurera den. Därmed beror villans usla skick, förutom de allvarliga vattenskadorna, även på äldre problem.
Inne i huset har stora mängder mikrobväxt upptäckts, vilket kan härledas till olämpligt gjord värmeisolering vid sekelskiftet 2000. Villan är så hälsovådlig att man inte kan gå in utan skyddsutrustning.
Husets fasad av timmer är även rutten.
– Då man borde totalrenovera både fasaden och villans interiör blir det inte mycket kvar av den. Det skulle kosta lika mycket som att bygga nytt, säger Leevi Luoto.
Maja MeurmanInte lämplig för kommunal verksamhet
Villan är definierad som ett bostadshus och lämpar sig därmed varken för ett kommunalt kontor, daghem eller exempelvis privat restaurangverksamhet.
Den är 158 kvadratmeter och i två plan, vilket både är litet och strider mot klausulen att kommunala lokaler måste vara tillgängliga. Därtill är det omöjligt att anordna biltrafik till villan, för eventuella kunder och till exempel daghemsbarn.
– Ingen privat aktör väntas vilja köpa en fastighet i så dåligt skick och staden kan inte prioritera en byggnad utan ändamål i stället för redan existerande skolor och daghem som mer akut behöver underhåll, säger Luoto.
Leevi Luoto lämnade in ansökan om rivningslov i maj, efter att fastighetens skick undersökts under vintern och våren.
Rivningslovet behandlas för tillfället och Luoto hoppas att det hinner godkännas i år. Planerna för vad som kommer i Karikko-villans ställe är ännu oklart, eventuellt ett utegym eller en park.
Ingen ny fastighet kommer att byggas.
Väldigt typiskt av staden att underlåta skötsel, hitta mögel och sedan enbart kunna riva.
Lite som i Pargas. Fast där säljer man ”mögeldrabbade” fastigheter till högstbjudande som sedan fixar upp byggnaderna och inneluftsproblemen försvinner på ett magiskt sätt.
Det är typiskt Åbo stad, att riva ”gammal skit” så slipper man underhållet. Fan ta er!