Adrienne Westerback 24.08.2021 18:48

I samarbete med Esbo stad har Åbo stad låtit utreda möjligheterna för en automatisering av kollektivtrafiken.

Det här betyder i praktiken att man har undersökt vilka fördelarna med självgående robotbussar är för trafiknätverket, och när man kan förvänta sig att den första robotbussen är i rullning.

Pekka Eloranta är ledande konsult för undersökningen, som gjorts via företaget Sitowise i Esbo, och han konstaterar att utvecklingen mot ett allt mer automatiserat trafiksystem i våra städer är oundviklig.

– Det är högst sannolikt att mängden helautomatiserade fordon av olika slag kommer öka markant under åren 2025–2030. Men det krävs fortfarande omfattande åtgärder på flera håll innan robotbussarna är en del av kollektivtrafiken, konstaterar han.

Automatiseringen av kollektivtrafiken kräver omfattande planering

Automatiseringen av helt och hållet självgående kollektivtrafikbussar är inget som sker över en natt.

Införandet av bussarna kräver ett noggrant beaktande av trafiksäkerheten, den teknologiska utvecklingen och planeringen av den fysiska stadsmiljön.

Vid Transport- och kommunikationsverket (Traficom) poängterar man att fordonsautomatiseringen dessutom kräver utredningar som berör lagstiftningen.

– Som en del av fordonsutvecklingen måste också klassificeringen av fordonen klargöras och det straffrättsliga ansvaret fastställas, säger Eetu Pilli-Sihvola vid Traficom.

Pilli-Sihvola poängterar vidare att prioriteringarna måste ligga vid garanterandet av säkerheten för både passagerare och medtrafikanter.

I inledningsskedet är det ändå inte fråga om att bussarna skulle operera helt och hållet självständigt, utan de kan övervakas av ansvariga personer, även om dessa inte behöver vara ombord på fordonet.

Mot en ökad helautomatisering av trafiken är det trots allt som utvecklingen hela tiden rör sig, menar Pekka Eloranta.

Robotbussar: ”Kostnadseffektiva och säkra”

Juho Taavetinkangas vid Åbos regiontrafik Föli ser de automatiserade bussarna som en del av kostnadseffektiveringen av stadens kollektivtrafik.

Sitowises utredning betonar också detta som en av de främsta fördelarna, tillsammans med den ökade trafiksäkerheten.

Enligt undersökningar minskar nämligen både arbetskraftskostnaderna, då kollektivtrafikbussarna kör utan chaufförer, och mängden trafikolyckor orsakade av personer när kollektivtrafiknätverket automatiseras.

Samtidigt krävs en omfattande digital infrastruktur och teknisk utrustning i bussarna. Fordonen ska vara i konstant kommunikation med den omgivande trafikmiljön, det vill säga med människor, övriga trafikanter och trafikljusen.

Det här möjliggörs genom sensorer, kameror och trådlös dataöverföring, som också i sig innebär extensiva investeringar, men vars tidigare höga kostnader hela tiden minskar, enligt Eloranta.

Eftersom det är mot en helautomatisering av fordon i allmänhet som utvecklingen är på väg, menar Eloranta vid Sitowise att det är till städernas egen fördel att hålla sig à jour med riktningen.

Han lyfter bland annat fram det amerikanska bil- och energiföretaget Tesla, som själva har lovat att deras helautomatiserade bilar ska befinna sig på marknaden inom kort.

Även det inhemska företaget Sensible 4 har meddelat att de utkommer med sin helautomatiserade buss, Sharing-VAN, år 2022.

I nuläget krävs fortsatt testning och utveckling

Nästa steg i processen föreslås därför vara att jobba med pilotprojekt där fordonen testas och fortsätter utvecklas, innan de kan övergå till att vara fullständigt självgående.

Helautomatiserade bussar i Åbos kollektivtrafik förväntas ändå inte vara verklighet förrän tidigast år 2025, och då också med begränsningar av både rutter och hastigheter.

Sitowises undersökning har genomförts som en del av 6Aika-projektet, i vilket Åbo tillsammans med Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda och Uleåborg utvecklar framställer strategier för utvecklandet av öppnare tjänster samt skapandet av nytt kunnande, företagande och arbetsplatser.

Adrienne Westerback
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln