Pia Heikkilä 28.04.2020 05:00

Coronakrisen kastar en ny skugga över frågan om vad Åbo stad har råd med.
Ska staden tänka om gällande kommande investeringar?
Planerna på storslagna projekt i Åbo stad har duggat tätt under det senaste året.
Några exempel:

• Ett nytt historiskt museum ska byggas intill Åbo slott, prislapp 26 miljoner euro.
• Ett nytt konserthus ska byggas vid åstranden för 71 miljoner euro.
• Planeringen av spårvagnslinjerna inleds, det kostar 15 miljoner euro.
• Stadsstyrelsen ska nästa vecka besluta om en investering på 30 miljoner euro i Bangårdsprojektet och bygget av en ny idrottsarena
• Passagerarhamnen ska byggas om för 150-200 miljoner euro, inkluderande en ny gemensam passagerarterminal för Viking och TallinkSilja.
• Senast år 2029 ska ett nytt resecenter i Aningaisområdet stå klart.

Inget av projekten finansieras ensamt av Åbo stad.
Andra aktörer bidrar. Men stadens medverkan styrs av en politisk vilja.
Kommer den viljan att ändra skepnad under de närmaste månaderna?
Coronaepidemins effekter syns i Åbo stads ekonomi. En högre arbetslöshetsgrad ger minskade skatteintäkter. Under mars månad steg arbetslösheten med 2,8 procentenheter. Arbetslöshetsgraden låg på 13,7 procent i slutet av månaden.
Antalet arbetslösa steg med ungefär 2 700 personer, varav ungefär 70 procent är permitterade.
Den nuvarande prognosen visar att epidemin orsakar en förlust på 130 miljoner för Åbo stad för år 2020. Prognosen är osäker.
Den pågående kraschen i ekonomin lockar till jämförelser med depressionen på 1990-talet.
Ledande ekonomer säger att det inte är fruktbart. Kriserna är alldeles för olika.
Samhällsekonomins anatomi är en annan idag än på 1990-talet. Ränteläget är ett helt annat: under 90-talskrisen tog staten lån för räntor på upp till 10 procent, i dag får staten lån för en nollränta.
Timo Ritakallio, chef för OP-gruppen, säger (HS 14.4) att det knappast finns några paralleller att dra mellan de båda kriserna. Om den pågående sköts väl ser han ingen orsak till att den på lång sikt leder till massarbetslöshet som på 90-talet.
Sakari Heikkinen, professor emeritus i ekonomisk historia vid HU, uppmuntrar till offentliga investeringar, så fort som den akuta krisen är över (HS 24.4).
Heikkinen hör till dem som avfärdar rädslan för skuldsättning. Den är vanlig bland många (också ledande) politiska beslutsfattare. Han får stöd av Jaakko Kiander, chef för Pensionsskyddscentralen: Det finns inte orsak till panik över den galopperande skuldsättningen. Först då pandemin är över och BNP igen ökar, är det dags att se anpassa de offentliga utgifterna. Till dess gäller det för staten att stöda tillväxten.
Både Heikkinen och Kiander understryker att det viktiga just nu är att förhindra så många företagskonkurser som möjligt – och därmed förlorade arbetsplatser. Statsstöd är livsviktigt.
OP:s Ritakallio varnar också för att sjunka ner i apati – en dyster stämning kan vara passiverande. Av de politiska ledarna krävs både framtidstro och mod att häva samhällsrestriktionerna så fort det bara är möjligt.
Regeringen jobbar med exitstrategier och arbetsgrupper skissar på hur post-corona samhället ska se ut.
Sporadiskt förs redan en debatt om hur offentliga stimulansåtgärder ska riktas. Röster höjs för att åtgärderna ska stärka en omställning till klimatneutralitet.
Att Åbo stad vill satsa på immateriella värden och offentliga rum likt historiska museet och ett nytt konserthus passar in i en sådan målsättning. Stadens två stora spårvägssatsningar, spårvagn och entimmeståg, kan räknas till samma kategori även om bägge minst lika mycket ses som en investering i stadens tillväxtstrategi.
Att skjuta ner eller skjuta upp planerade projekt med hänvisning till coronakrisen kan ge ett intryck av politiskt ansvarstagande över de offentliga utgifterna. Men av politiskt ledarskap krävs mer än så.
I kommunalvalet år 2017 röstade Åboborna med all tydlighet fram nytt syre och nytt politiskt styre. Det ger mandat till modiga beslut och visioner i ännu ett år framöver.

Pia Heikkilä
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln