Åbo måste prioritera
På eftermiddagen på skärtorsdagen, timmarna innan vardagen gav vika för påsken, offentliggjorde Åbo stads ekonomidirektör Jukka Laiho beräkningar som måste ses som ett dystert kapitel i stadens framgångssaga.
Halvannan vecka tidigare hade fullmäktige tagit del av kalkylerna i ett slutet seminarium. Ungefär halva fullmäktige var på plats då, men det här ärendet måste engagera alla med ett politiskt mandat i Åbo. Det räcker inte med halvmesyrer.
Det handlar om något som stadsdirektör Minna Arve antydde i ÅU:s intervju i mars (23.3). Då sa Arve att social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen inte lättar på Åbos utgiftsbörda i den utsträckning som staten tror att är fallet.
Dels beror det här på att staden effektiverat den förvaltning som i och med reformen flyttas över till landskapet. De utgifter som Åbo blir kvitt är mindre än vad Finansministeriets beräkningar gör gällande.
Dessutom kan staden inte säga upp sitt ansvar för alla stödtjänster. Det kommer alltså att finnas en viss dubblering av tjänster på stads- och landskapsnivå. Också i det här fallet har Åbo och ministeriet olika siffror.
I korthet: regeringen Sipiläs reformer blir en förlustaffär för Åbo eftersom staden inte kan krympa sin förvaltning, det vill säga sina utgifter, i samma utsträckning som den fråntas ansvaret för social- och hälsovården och, till exempel, för näringslivstjänsterna.
Samtidigt som det här sker är ekonomin i regionen inne i en tillväxtfas som kräver investeringar. Beräkningarna som presenterades på skärtorsdagen visar att fram till 2022 har stadskoncernen, inklusive dotterbolagen, ett sammanlagt investeringsbehov på nästan en miljard euro.
I investeringarna ingår totalrenoveringen av konserthuset – 52 miljoner euro – byggandet av ett mångfunktionshus i stadsdelen Skansen – 34,2 miljoner euro – och ett museum om Finlands historia – 36 miljoner euro.
Notera två saker: dels att alla slutliga investeringsbeslut inte är tagna. Vad gäller till exempel museiplanerna bollar man med 16 potentiella placeringar. Dels inkluderar beräkningarna inte de riktiga tunga investeringskostnaderna.
Med de sistnämnda avses bland annat campusplanerna för Österås, företagskoncentrationen Blue Industry Park i Perno, centrumvisionen, kollektivtrafiken och bangårdsprojektet – som kräver offentliga medel trots att det är ett privat projekt.
I ÅU:s marsintervju svarade Arve, på vår fråga om hur man undviker övermodiga investeringar, att staden inte har råd att överinvestera. Vidare sa Arve:
– Det är viktigt att ha en så realistisk uppskattning om befolkningstillväxten som möjligt. Vi försöker hela tiden få noggrannare beräkningar för att kunna utveckla servicenätet rätt, men inte för mycket. Man måste vara ödmjuk, övermod är en dålig väg.
Av ekonomidirektör Laihos beräkningar framgår att Åbo är några år från att nästan vara en kriskommun. Om investeringsbehovet fram till 2019 uppfylls till fullo så kommer stadskoncernens skuldsättning per invånare att vara 9 170 euro. Gränsen för en kriskommun går i dagsläget vid 9 239 euro per invånare.
Att skuldsätta sig i den takten angränsar till det övermod som Arve vill undvika. Alltså måste Åbo prioritera. Prioritera, det vill säga, på ett annat sätt än vad man så långt signalerat utåt. I den officiella bilden av Åbo är investeringarna nämligen inte i konflikt med varandra.
Det är nu vi kommer till det politiska mandatet och ansvaret. Om fullmäktigeledamöterna på det slutna ekonomiseminariet tog intryck av ekonomidirektör Laihos presentation så inser de vikten av att prioritera.
Den privata sektorns snabba tillväxt i regionen kommer att gynna den offentliga, men på sikt. Det kräver i sin tur investeringar i den typ av infrastruktur som företagen och befolkningsökningen använder. För att vara krass: de tiotusentals nya Åboborna behöver i första hand en fungerande kollektivtrafik mera än vad de behöver ett museum om Finlands historia.
Förstå oss rätt: Åbo ska se till att servicenätet – inklusive daghem och skolor – inte gör någon besviken. Vikten av investeringar som ökar trivseln i staden ska inte nedvärderas. Därför är centrumvisionen viktig. Men ingen beslutsfattare i Åbo ska tro att fullmäktige av bara tillväxtfarten kan godkänna ett investeringsprojekt efter ett annat.
Vi säger inte att museiplanerna måste ställas mot just kollektivtrafiken, eller att något projekt alls måste väljas bort. Men helt säkert handlar det om att skjuta på en del investeringar, till förmån för andra.
Den här insikten måste övervinna all potentiell politisk stolthet. Viljan att fatta beslut om storslagna projekt under den egna mandatperioden måste ge vika för en mer pragmatisk attityd, en som först ser till vad som gagnar stadens utveckling och som flest av dess invånare kan dra nytta av.
Åbo är inne i en politisk generationsväxling, om man ser till de tyngsta posterna i fullmäktige, stadsstyrelse och nämnder. Investeringsbesluten får utvisa om det politiska ledarskapet infunnit sig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.